Vems är ansvaret?

”Situationen är alarmerande enligt IVO, Inspektionen för vård och omsorg, som i en rapport tidigare i år pekar ut bristande kunskaper i svenska som ett riskområde.” Ulrika Beck-Friis, chefredaktör

1. Sverige är ett till ytan stort land. Vad innebär problemen med äldreomsorgspersonalens bristande språkkunskaper i din egen verksamhet? I Sverige
i stort?

2. Hur bör äldreomsorgen ta tag i detta väldigt stora problem? Vems är ansvaret?

3. Vad är förklaringen till att det gått så långt så att situationen nu, enligt IVO, är alarmerande?

Vad är viktigt i de kollegiala samtalen?

”Språkombuden är en tillgång i verksamheten, det kan vi se genom större delaktighet, medvetenhet om språket och ansvarstagande.” Kerstin Sjösvärd, Vård & Omsorgscollege.

4. Av det som presenteras i reportaget från Koppargården, vad är extra intressant för dina enheter?

5. Vilka framsteg lyfter språkombud och chef på Koppargården fram? Ge exempel!

6. Hur ser språkombuden på sin roll? Ge exempel!

7. Vad är viktigt i samtalet med kollegor för att inte kränka den som har språkbrister?

8. När man diskuterar på APT vill man att samtliga ska vara aktiva. Jämför deras sätt med hur du själv jobbar i liknande situationer.

Hur får du med dig alla på tåget?

”Språket är så nära vår identitet och därför behövs tillit för att våga lära sig.” Olga Orrit, Vård & Omsorgscollege

9. Utveckla och exemplifiera vad Olga Orrit menar i citatet ovan.

10. Hur ger du tillit i situationer där språkförmågan brister?

11. Hur gör du för att samtliga dina anställda ska våga uttrycka sig och ta aktiv del i diskussioner?

12. Olga Orrit menar att språkutveckling på en arbetsplats är en gemensam angelägenhet för alla. Hur får du med dig alla medarbetare på tåget?

Hitta balans mellan krav och uppmuntran

”De höga kraven på dokumentation och andra administrativa uppgifter bidrar till en känsla av att inte kunna styra sin tid” Sofi Gren, vd för hemtjänstföretaget HS Care, Katrineholm

13. Vilka skillnader tror du att det blir i ett så litet företag som HS Care jämfört med en större kommunal organisation när det gäller stöd till anställda med brister i språket?
Möjligheter/problem?

14. Sofi Gren lyfter fram känslan av ett allt mindre handlingsutrymme för äldreomsorgs- och vårdpersonal. Vad känner du igen av det? Hur viktigt är det att uppleva sig ha ett handlingsutrymme i vardagen, för dig och dina medarbetare i vardagen?

15. Att lära människor ställa krav på sig själva är en nödvändighet, till exempel i att förkovra sig i svenska språket, enligt Sofi Gren.

➜ Hur uppmuntrar du din tvåspråkiga personal att utveckla sin svenska?
➜ Hur stor är risken att ett alltför stort ansvar läggs på den enskilde arbetstagaren?

16. Sofie Gren menar att ett sätt att stödja personals språkutveckling efter en genomgång är att alltid fråga om de förstått.

➜ Hur bör klimatet vara för att personalen ska våga vara ärlig?
➜ Hur försäkrar du dig om att personal förstått vad du velat förmedla?

Vad är svårast med kulturskillnader?

”Det viktigaste av allt är att chefen inser att det är hens ansvar att hantera konflikterna.” Minna Forsell, psykolog

17. Vad menar Minna Forsell med begreppet ”kulturdimensioner av möten”? Vad är din erfarenhet av sådana möten?

18. Minna Forsell menar att chefen ansvarar för eventuella konflikter med grund i kulturolikheter.

➜ Vad är din erfarenhet av sådana konflikter?
➜ Hur är det att ta tag i dem?
➜ Hur skiljer sig dessa i jämförelse med andra konflikter i personalgruppen?

19. I artikeln finns ett exempel på just olikheter i bemötandet av en äldre på grund av olika synsätt. Vilka konsekvenser blir det om enheten inte lyfter dessa olikheter för:

➜ den äldre
➜ den äldres anhöriga
➜ enskilda arbetstagare
➜ arbetsgruppen
➜ dig som chef

20. Kommentera de 8 olika råden i slutet av artikeln.

➜ Vilka förutsättningar har du för att följa råden?
➜ Vad skulle du behöva för att kunna följa samtliga råd?
➜ Titta specifikt på råd nr 7: Vad anser du behöver utvecklas när det kommer till din verksamhets genomförandeplaner och levnadsberättelser, för att få till en omsorg utifrån gällande värdegrund?

Vilka erfarenheter berör mest?

21. Vad från de olika chefernas reflektioner berör dig extra mycket?

22. Cheferna nyanserar debatten genom att inte enbart titta på problemen utan helheten. Vad är värt att lyfta utifrån chefernas synpunkter och dina egna erfarenheter? Punkta gärna ner det du väljer.

23. Hur mycket språkträning som enheten i sig ska stå för är en fråga som tas upp. Vilka alternativ finns det?

24. I en mångkulturell arbetsgrupp inom demensomsorgen i Tibro är det inte språkförbristning som är utmaningen, utan hur uppdraget – ge en så god omsorg som möjligt – ska utvecklas. Vilka vinster ser du på att enhetschef och grupp har hamnat här?

SLUTREFLEKTION

Utan tvekan är chefen en nyckelspelare för integrationen av nya medarbetare med en annan språkbakgrund än den svenska. Men hur konstruktivt är det egentligen att tro att en chef, med ett redan stort ansvar för verksamheten, ska mäkta med även detta?

Självklart är det nödvändigt med ett gemensamt språk, där alla förstår varandra, för att säkerställa en god omsorg för äldre. Även här är det därför nödvändigt att arbetsgivaren har tydliga riktlinjer och stöttar den enskilde chefen.  Äldreomsorgen klarar inte framtidens bemanning utan det tillskottet av invandrad arbetskraft, men det kräver ett tillskott av resurser och kompetens för att överbygga språkklyftan. Ekvationen går långsiktigt inte ihop om utbildningen ska tas från redan befintliga resurser.

Så vad behöver politiker, beslutsfattare och arbetsgivare ta tag i? Det önskar jag att varje förvaltning och företag sätter sig ned och formulerar. På samma sätt som chefen förväntas lyfta, entusiasmera och ge sin personal nya mandat, måste chefens överordnade göra samma sak.

En gemensam syn på värderingar och prioriteringar borgar för ett långsiktigt utvecklingsarbete.  Det är extra viktigt i en allt mer föränderlig omvärld.

Fokus måste vara på de äldre, många sköra och sårbara i sitt behov av stöd, som både har rätt till och förväntningar på en välfungerande vardag.

➜ Vad lyfter du med din organisation för att få till stånd en språkutvecklande miljö?

➜ Vems är ansvaret ­– samhället kontra äldreomsorgen – för att samtlig personal har tillräcklig språkförmåga?

➜ Vilka är dina goda erfarenheter av att leda en mångkulturell arbetsgrupp?