Nya robotar tar seden dit de kommer

Robotar som anpassar sitt sätt att hälsa, gestikulera och röra sig efter hur omgivningen agerar utvecklas just nu för äldreomsorgen. Till våren ska de testas i Japan och Storbritannien.

När roboten räcker över en sak i Japan följer den landets kultur och sträcker fram föremålet med två händer. Det är det artiga sättet att överlämna något till en annan människa i Japan.

I Sverige skulle samma robot vara inprogrammerad att räcka fram en önskad sak med en hand, för det är så vi oftast gör här.

– En kulturellt kompetent robot har lärt sig identifierbara vissa ytliga kulturella koder. Den har inte en djupare förståelse av kultur som värden eller trosuppfattningar, förklarar Alessandro Saffiotti, professor i datavetenskap vid Örebro universitet.

Han är också verksam inom det tvärvetenskapliga projektet Caresses, där forskare inom artificiell intelligens från Europa och Japan samarbetar för att utveckla robotar inom äldreomsorgen.

De två senaste åren har robotarnas sätt att röra sig, hälsa och gestikulera utvecklats, med målet att de på så sätt ska bli lättare att ta till sig för brukarna. Målet är också att de även ska kunna anpassas efter individens behov, till exempel i konsten att föra enkla samtal.

Alessandro Saffiotti tar sig själv som exempel. Han är totalt ointresserad av fotboll och skulle han ha en robot hemma hos sig skulle den lära sig att inte tala om fotboll.

– Vi vill förbättra livskvaliteten hos äldre och hjälpa dem att vara mer oberoende.

Utvecklingen av de kulturellt kompetenta robotarna bygger på samtal med äldre, medarbetare inom äldreomsorgen, biståndshandläggare och geriatriker.  Syftet är att få fram vad äldre behöver och vad som skulle underlätta vardagen. Därefter ställs frågan – vad kan en robot göra i förhållande till behov och önskemål?

De robotar som nu är under utveckling kan till exempel påminna människor om viktiga födelsedagar, när det är dags att ta sin medicin eller att det inom kort kommer en kulturell högtid. Den kan också hjälpa till att kommunicera med släktingar eller en läkare.

De är som en skypefunktion på hjul, förklarar Alessandro Saffiotti. De ska också kunna hämta saker, tömma en tvättmaskin eller hämta medicin från medicinskåpet. Eller föreslå vad som kan vara en god frukost.

– I Japan finns i dag redan robotar inom äldreomsorgen som kan föra enklare konversationer, berättar Alessandro Saffiotti.

Våren 2019 testas den kulturellt kompetenta roboten i Storbritannien och Japan. Om cirka fem år hoppas Alessandro Saffiotti att den finns tillgänglig på marknaden.

EU satsar 26 miljoner

Caresses är ett internationellt och tvärvetenskapligt projekt finansierat av EU och Japans departement för inrikes- och kommunikationsfrågor med 2,5 miljoner euro, vilket motsvarar nästan 26 miljoner svenska kronor. Målet är att skapa de första robotarna som både kan hjälpa äldre personer och anpassa sig till den kultur där de befinner sig.

http://caressesrobot.org

 

Gunhild Wallin

Gunhild Wallin

Socionom och journalist samt verksam vid Ersta Sköndal högskola.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant