Vill ha mer makt över maskinerna

Det finns ingen forskning som visar att tekniska lösningar inom äldreomsorgen sparar tid eller pengar. Däremot kan arbetet bli enklare och mer flexibelt. Britt Östlund, Sveriges enda professor i teknisk vårdvetenskap, önskar en tydligare definition av hur tekniken kan användas i organisationen.

– Vi måste definiera vad teknik är och hur den kan påverkas. Teknik är skapad av människor och därmed går det också att ha inflytande över den. Därför är det viktigt att diskutera vem som har makt över tekniken.

Haken är, menar Britt Östlund, att teknik ofta betraktas som något förutbestämt som människor, både personal och äldre, bara ska förhålla sig till. Hon har stor förståelse för att det inte är lätt att påverka tekniken för den som sitter i en kommun och till exempel ska köpa ett nytt rapportsystem för hemtjänsten. Däremot finns det några viktiga frågor att ställa. ”Vad är det här egentligen? Vilka ska använda det? Hur påverkar det arbetet? Hur ska vi utvärdera det? Och hjälper det här nya rapport­systemet oss att nå våra mål?”

– En viktig fråga är hur tekniken ska användas i organisationen. Är det för kontroll eller hjälp? För även om tekniken utvecklas är frågorna desamma.

Britt Östlund är verksam vid KTH i Stockholm och hennes intresse för teknik började med ett engagerat motstånd mot utvecklandet av JAS-planet. Det var på 80-talet och hon kunde inte förstå hur teknik kunde få så mycket pengar med så luftiga motiveringar.

– Argumentet var fler jobb, men vi visste ju inte om det skulle bli så.

Ungefär samtidigt, det vill säga i slutet av 80-talet, började kommunerna satsa mer resurser på teknik inom äldreomsorgen, inte minst i hem­tjänsten. Utvecklingen underlättades av att reglerna för upphandling ändrades och att kommunerna blev friare att göra egna upphandlingar av teknik. Detta legitimerades ofta med att äldre behöver teknik för att bo kvar hemma.

”Jag önskar att de som utvecklar ny teknik som riktar sig mot äldre gör upp med vissa fördomar och specifika bilder, till exempel att äldre är rädda för ny teknik, att de är tröga i starten eller att de inte tar till sig den nya tekniken.”

– Jag tänkte att det var lite samma fråga, samma lite svepande formuleringar som använts för att motivera JAS. Jag blev intresserad av trygghetslarm och sökte till Tema Teknik och social förändring på Linköpings universitet och skrev min avhandling om det. Det var så jag som sociolog kom in på frågor om teknik och äldreomsorg och hemtjänst.

Britt Östlunds intresse har sedan utvecklats mot teknik i hemsjukvården, men också mot äldre människor som användare, konsumenter och medborgare. Det tycker hon är lika intressant som tekniken i sig. Listan på pågående projekt är lång. Några exempel är ett EU-projekt som studerar robotar och deras användning, i ett annat undersöks hur det kan utvecklas ett stöd för kommunernas upphandling av välfärds­teknik. Tillsammans med Lunds universitet och i samarbete med fem kommuner och Kommunal undersöks arbetsmiljön i hemtjänsten.

– Undersköterskorna har Sveriges vanligaste jobb, men är ändå så lite uppmärksammade. Vi ser ju också att arbetsmiljön är problematisk. Många är sjuka, har ont, är stressade och utbrända. Att det är så enkönat är heller inte problematiserat, men vi tror att det spelar roll för löner, arbetets villkor och makt, säger hon och den annars så vänliga rösten kryddas med en skärpa.

Forskarna ställer frågan ”Vad skulle vara intressant för er?” De provar också om teknik kan skapa mer flexibelt arbete och hur det påverkar ledarskapet.  

– Ledningen i kommunerna är ofta intresserade av ny teknik, men vill de verkligen förändra något ute i verk­samheten? Det finns ingen forskning som visar att ny teknik inom äldre­omsorgen sparar tid och pengar, däremot kan arbetet göras enklare och mer flexibelt med teknikens hjälp. Jag tycker de som jobbar ute i verksamheten är otroligt duktiga, men blir illa berörd av den press de lever under. Det går inte att pressa tiden på det sätt som görs i dag.

För att välfärdsteknik ska bli riktigt intressant och innovativt måste den utvecklas i dialog med äldre, betonar Britt Östlund.

– Vi måste sluta se på äldre som objekt för våra åtgärder och upphöra att underskatta äldres synpunkter på välfärdsteknik.

Att involvera användarna, framför allt äldre människor, i utvecklandet av välfärdsteknik har gått som en röd tråd genom Britt Östlunds yrkesliv. Att lyssna till äldres människors kunskap om teknik och att ta in den i forskningen är för henne självklart. Men det har varit, och är fortfarande, en fråga som hela tiden måste poängteras och kämpas för.

Hennes önskan är att de som utvecklar ny teknik som riktar sig mot äldre gör upp med vissa fördomar och specifika bilder, till exempel att äldre är rädda för ny teknik, att de är tröga i starten eller att de inte tar till sig den nya tekniken.

– Vi som arbetar med teknik där äldre är målgruppen behöver nyansera bilden av äldre och förstå att om de provar ny teknik och säger att den inte är bra, eller om de är tveksamma eller skeptiska, så beror det på något de kan. Att äldre har en erfarenhet som säger: ”Jag har varit med om en del tekniska förändringar och jag kan säga att det här inte är hållbart eller att jag inte vill ha det här.” Vi måste ta denna tveksamhet på allvar.

Britt Östlund doktorerade på Tema Teknik vid Linköpings universitet 1995 med avhandlingen Gammal är äldst. En studie av teknikens betydelse i äldre människors liv.

– Jag fick höra att teknik inte har med äldre att göra. Det fanns inom forskarvärlden en uppdelning i stuprör mellan teknik och användare. Det är fortfarande så, men inte lika starkt som förr. Här har vi däremot en tvärvetenskaplig miljö, säger Britt Östlund och pekar ut över den bländande fräscha lokalen där KTH:s skola för Teknik och hälsa huserar tillsammans med en rad andra utbildningar, bland annat Röda Korsets högskola.

Britt Östlund
Foto: Mikael M Johansson

Skolan för Teknik och hälsa som öppnade för ett år sedan ligger några få meter från entrén till Huddinge sjukhus. Våningarna ligger öppna mot ett stort atrium och verkar tänkta för spontana möten eller en enkel vinkning till en kollega på en annan utbildning några våningar ner. Några människor möts vid hissarna och stannar till för lite småprat. Ett skratt från bottenvåningen letar sig uppåt och vid bordet bredvid håller två män ett möte. Tanken är också att miljön ska uppmuntra till samarbete mellan hälsa och teknik.

Britt Östlund berättar att KTH och Röda Korsets högskola har en gemensam forskargrupp för att utveckla vård- och välfärdsteknik som ligger nära vårdens och omsorgstagares och patienters behov. Långsamt börjar intresset växa för att involvera äldre i designprocessen och Britt Östlund känner sig inte längre lika ensam i sitt synsätt som hon varit i många år. Det händer att ingenjörer inser betydelsen av att lyssna till äldres erfarenheter av ny teknik och till och med ger erkännandet ”du hade rätt”.

Hon betonar att äldre ofta har synpunkter på idéer som är inte går att förutsäga.

– Om vi till exempel tar utvecklandet av robotar, styrs vi kanske av tanken att äldre vill ha sällskap av en gullig robot, eller att de behöver teknik så att vi kan hålla koll på att de inte ramlar. Men då styrs vi av våra föreställningar. Äldre kanske vill ha andra saker och det kan också vara så att de är noga med att det är snyggt hemma utan teknik som skramlar runt. Jag förvånas hela tiden.

Britt Östlund

Ålder: 61 år.

Bor: I Stockholm, sommarstuga utanför Vadstena.

Familj: Jonathan, några kära vänner och alltid en katt, just nu heter katten Simon.

Yrke: Professor i vårdteknik vid KTH i Stockholm. Doktorerade 1995 vid Tema T och social förändring vid Linköpings universitet med avhandlingen Gammal är äldst. En studie av teknikens betydelse i äldre män­niskors liv.

Fritid: Tillbringar gärna tid i sommarstugan utanför Vadstena. Gillar maskiner och har en svetsutbildning
i botten.

 

Gunhild Wallin

Gunhild Wallin

Socionom och journalist samt verksam vid Ersta Sköndal högskola.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant