Teknisk spets lockar undersköterskor

En tydlig karriärväg och specialistkompetens vässar profilen för undersköterskor. Skövdes helt nya utbildning i välfärdsteknik fick 136 sökande till 42 platser.

– När några anhöriga började ställa frågor till mig om välfärdsteknik insåg jag att jag inte kunde ett dugg. Därför sökte jag direkt när jag såg att det skulle starta en specialistutbildning. I dag är jag så tacksam för att jag fick de där frågorna, säger Monika Roos, undersköterska på äldreboendet Skogsgläntan i Lidköping med 27 års erfarenhet från äldreomsorgen.

Sedan i augusti jobbar hon halvtid och studerar resten av tiden. För att klara sig på lägre lön har hon tagit lån. När hon nu är inne på den andra av totalt fyra delkurser är hon mer än nöjd.

”Vi är positiva till specialist­utbildningar för undersköterskor. Det behövs karriärvägar.”

– Utbildningen ger mig mycket, mycket mer än vad jag trodde. Nu vill jag bara ut och implementera vad jag lärt och tala om för alla hur fantastiskt det är med teknik inom äldreomsorgen, säger hon.

Yrkeshögskolan i Skövde har flera specialistutbildningar för undersköterskor sedan tidigare. Idén till utbildningen i välfärdsteknik växte fram i samarbete med arbetsgivarna i närområdet som såg behovet av just den kompetensen.

Kristin Samuelsson
Kristin Samuelsson

– Det är jätteroligt att vi fick så många sökanden. Jag tror det finns en stor nyfikenhet på ett område där det händer mycket, men också en drivkraft att kunna använda tekniken för att göra tillvaron meningsfull för omsorgstagarna. Det är spännande att se hur teknikanvändning kan kopplas till självbestämmande och delaktighet, säger Kristin Samuelsson, ansvarig lärare för utbildningen.

Hon började som lärare på yrkeshögskolan i augusti, men har själv en bakgrund inom äldreomsorgen. Det stora och ofta luddiga begreppet välfärdsteknik definierar hon enkelt som den teknik som en undersköterska inom omsorgen möter i sitt arbete.

Utbildningen vill visa hur teknik kan användas inom omsorgen, berättar Kristin Samuelsson, men också vad som är viktigt att tänka på i förhållande till integritet och säkerhet – vad får man som undersköterska göra?

Deltagarna får lära sig lagar och förordningar som styr teknikanvändning. De ser på användandet av teknik utifrån ett värdegrundsperspektiv och hur den teknik som förs in i en verksamhet kan utvärderas. De lär sig också hur de kan följa nyheter men också forskning inom området.

– Jag vill också att våra kursdeltagare ska lära sig att vara kritiska. Vad finns bakom snygga förpackningar? Finns forskning på produkten och var finner man den? Vi vill ge våra elever verktyg för att fatta beslut, säger Kristin Samuelsson.

Ofta finns det en rädsla för välfärdsteknik hos omsorgspersonalen, konstaterar Monika Roos.

– Min inställning är att det går att göra mycket genom att helt enkelt använda den teknik som finns och som de flesta kan, till exempel smartphones och läsplattor. Dessa kan bland annat påminna om medicinintag, rymma ett träningsprogram eller skapa möjligheter att ”facetima” med barn och barnbarn.

Genom utbildningen har hon fått tips på många bra hemsidor där hon kan följa utvecklingen av välfärdsteknik. Hon har också insett hur mycket tekniken kan betyda för många äldre. Att till exempel kunna ersätta nattliga besök med några sekunders kameraövervakning på överenskommen tid är ett exempel på hur självbestämmandet kan öka.

När hon startade kursen hade hon ingen tanke på att den skulle bli mer än en chans till egen utveckling inom välfärdsteknik. Nu lyssnar hon med intresse till kollegor i andra kommuner som fått erbjudanden om att bli teknikcoacher. Hennes förhoppning är nu att Lidköpings kommun vill använda hennes nyfunna kunskaper.

– Jag kan också tänka mig att utbilda mig vidare. Den här kursen stärker mig och nu är jag inte rädd att fortsätta, säger Monika Roos.

Kristin Samuelsson tror att undersköterskornas möjlighet att specialisera sig på teknik, eller inom andra områden, är ett sätt att höja undersköterskornas status och att det blir en karriärväg, en möjlighet att förkovra sig i sitt yrke.

– Jag tror det är jätteviktigt för att locka personer till undersköterskeyrket, för att vilja vara kvar i yrket och för att få utvecklas.

Caroline Olsson, på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, anser att specialistutbildningar för undersköterskor är viktiga som ett sätt att göra undersköterskeyrket mer attraktivt. Att arbeta med löneutveckling, arbetsmiljö, ledarskap och skapa möjligheter för en professionell utveckling under ett helt yrkesliv är en av flera strategier som SKL har för att klara den tuffa rekrytering av personal till äldreomsorgen som väntar.

Redan i dag har många kommuner svårt att rekrytera undersköterskor. I en snart ett år gammal undersökning svarade bara fyra av tio kommuner att de hade god eller balanserad tillgång på omsorgspersonal. Och värre lär det bli. Fram till 2035 behövs det 160 000 personer med vård- och omsorgsutbildning.

– Vi är positiva till specialistutbildningar för undersköterskor. Det behövs karriärvägar och vi tror att det är ett sätt att underlätta rekrytering till yrket. Frågan är vilka specialistutbildningar som ska finnas. Det finns många olika utbildningar och det skulle behövas en översyn av dem och kanske en rensning, säger Caroline Olsson.

Hon är också mycket positiv till att välfärdstekniken förs in i äldreomsorgen, men ställer frågan om det inte borde föras in mer generellt, så att alla undersköterskor fick kunskap om hur tekniken kan användas.

– Teknikutvecklingen kommer att påverka omsorgen. Den kan skapa attrak­tivare arbeten, bättre arbetsmiljö och även en högre kvalitet i verksamheten, säger hon.

Bli specialist på välfärdsteknik

Den ettåriga utbildningen Specialistutbildad undersköterska välfärdsteknik startade på yrkeshögskolan i Skövde i augusti i år. En liknande specialistutbildning finns också på yrkeshögskolan i Göteborg, där de första undersköterskorna examineras i december.

Välfärdsteknik definieras här som ”kunskapen och användandet av teknik som kan bidra till ökad trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för personer med funktionsnedsättning i alla åldrar och deras anhöriga”.

Utbildningen är eftergymnasial och vänder sig till utbildade under­sköterskor. Den går på halvfart under ett år och ger 100 yrkeshögskole­poäng. Deltagarna möts vid åtta tillfällen under utbildningen, övrig undervisning sker på distans. Utbildningen består av fyra delkurser: Leda och handleda, kvalitetsutveckling och välfärdsteknologi 1 och 2.

Syftet är att deltagarna efter avslutad utbildning bland annat ska kunna ge teknikstöd och råd till omsorgens personal, arbeta utifrån den lagstiftning och de förordningar och föreskrifter som styr välfärdstekniken och kunna koppla den nationella värdegrunden till användningen av välfärdsteknik.

Källor: Yrkeshögskolan i Skövde och Vision e-hälsa 2025, beslutad av regeringen och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting

 

Gunhild Wallin

Gunhild Wallin

Socionom och journalist samt verksam vid Ersta Sköndal högskola.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant