Ulrika Beck-Friis: Demenssiffror med svindlande höjder

Oavsett hur statistiken över demens­utvecklingen sammanfattas är både antalet drabbade och kostnaderna för vården svindlande. Eller för att vara mer exakt:

● Var tredje sekund beräknas en män­niska insjukna i demens.
● Globalt närmar sig antalet demenssjuka nu 50 miljoner människor. Om drygt tio år väntas antalet ha ökat till 75 miljoner för att år 2050 ha stigit till 132 miljoner drabbade.
● Förra året var cirka 418 000 människor i Norden demenssjuka. År 2050 väntas motsvarande siffra vara cirka 778 000 människor.
 
Det är ofattbart många människor och innebär ett stort lidande för alla drabbade och deras nära. Enligt Nor­diskt Välfärdscenter är siffrorna dessutom förmodligen i underkant, eftersom många som är demenssjuka inte får någon diagnos.

Den globala demensvården kostar också så stora belopp att dessa måste jämföras med något för att bli  begripliga. Till exempel var den svenska bruttonationalprodukten, det vill säga värdet av alla varor och tjänster som producerades, förra året 4 379 miljarder kronor. Det gör Sverige till EU:s sjunde största ekonomi.

Ändå är det inte i närheten av vad demensvården kostar världen. Världshälsoorganisationen WHO beräknar att de globala kostnaderna för demensepidemin 2015 kostade omkring 818 miljarder dollar, vilket är nära 7 000 miljarder svenska kronor.

Det är i det perspektivet som WHO:s globala handlingsplan mot demenssjukdomar ska ses. Målet med planen är att göra det lättare att leva med demens, inte bara för de drabbade utan även för deras anhöriga och vården. Sam­tidigt betonar WHO att de samhällsekonomiska effekterna av demens måste bromsas.

– Demens är på väg att bli 2000-talets dyraste sjukdom. Situationen är ohållbar och framtiden hänger på forskningen.

Det sa Paola Barbarino, verkställande direktör för ADI, Alzheimer Disease International, när den globala handlingsplanen presenterades i slutet av maj.

Därför fokuserar WHO på forskning, rätten till diagnos, vård och ett demensvänligt samhälle. Paola Barbarino betecknade i sitt tal den globala demensplanen som ”början på en nya era”.
 
Demens är i allra högsta grad ett globalt folkhälsoproblem, och ökningstakten är just nu störst i de fattigaste länderna på grund av ökad medellivslängd.

Såväl WHO som ADI samt världens ledande forskare efterlyser ökade insatser och samarbetsformer, både politiskt och kring forskning, för öka livskvaliteten för de drabbade, bromsa kostnaderna och intensifiera arbetet för att utveckla bromsmediciner och botemedel.
I den andan och för att utöka kunskapsutbytet mellan länderna har också ett gemensamt nordiskt demensnätverk byggts upp, med Nordens Välfärdscenter som sekretariat.

Just för att hämta inspiration och nya idéer från våra grannar ägnar vi 26 sidor i det här numret åt temat Demens i Norden.

Källor: WHO, SCB Alzheimers Diseas International, Nordens välfärdscenter, Alzheimerfonden

Taggar

Ulrika Beck-Friis

Ulrika Beck-Friis

Chefredaktör

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant