01
02
03
04
05
06
07

Våga se individen bakom diagnosen

Kunskapen om äldre och diagnoser är begränsad och bilden komplex. För att ge varje enskild individ bästa möjliga bemötande inom äldreomsorgen behövs en ökad medvetenhet och att diskutera dessa frågor inom verksamheten är en viktig väg framåt.

Vi som jobbar inom äldreomsorgen är inte vana att dela in de äldre i grupper utifrån diagnoser eller funktionsnedsättningar, mer än när det gäller äldre med demenssjukdomar. Förklaringarna till detta är flera:

Tidigare blev äldre med till exempel utvecklingsstörning inte så gamla att de kunde kallas ”äldre utvecklingsstörda”. Medicinska framsteg gör att gruppen nu blir äldre.

Kunskap om bokstavsdiagnoser hos äldre är ny. Personal och dem de gäller har inte varit medvetna om att personens svårigheter kan förklaras av en sådan diagnos.

Den relativt nya sjukdomen aids som föranleds av hiv-smitta har inte funnits längre än sedan 70-80-talen och nu når den första gruppen hiv-positiva ålderdomen.

Ålderismen i samhället innebär att äldre buntas ihop till en homogen grupp, och individerna och grupperna, diagnoserna och funktionsnedsättningarna, ”försvinner”.

Stöd med rullator

Det framgår tydligt i nummer 4 av tidningen Äldreomsorg att det är viktigt att diskutera olika grupper av äldre för att se vilket speciellt stöd de behöver när de blir gamla. Artiklarna visar att kunskapsutvecklingen bidrar till att förbättra bemötandet och livskvalitén för äldre som tillhör någon ”diagnosgrupp”. Däremot är det alltid viktigt att se individen bakom diagnosen.  Hittills har vi alltför ofta dragit alla äldre över en kam och utgått från äldre utan någon form av funktionsnedsättning eller diagnos.

Utgångspunkt för reflektionsfrågorna i detta nummer är att kunskap är betydelsefull och ovärderlig för att kunna erbjuda en individualiserad omsorg.

Reflektionsfrågorna följer följande struktur:

Tre gemensamma perspektiv:

Helikopter-, livslopps- och lärandeperspektivet. Utifrån dessa finns reflektionsfrågor som spänner över samtliga artiklar. Denna del bör vara intressant för samtliga inom vård/omsorg.

Reflektionsfrågor till respektive artikel. Här väljer du utifrån bakgrund och intresse. Artiklarna med inriktning mot demensomsorg bör vara intressanta för samtliga inom området äldreomsorg.

Avslutande och sammanfattande reflektionsfrågor som spänner över helheten. Denna del vänder sig till samtliga.

Reflektionsfrågorna har inte något specifikt chefsspår, men du som chef kan välja ut vad du tycker är extra viktigt för dina personalgrupper att arbeta med.

Delen ”Lärandeperspektivet” är naturligtvis extra viktig för dig som arbetsledare. Mitt förslag är att du lyfter detta med dina kollegor och spånar kring hur ni åstadkommer ett ökat lärande i era arbetsgrupper. Bestäm er för att ha minst tre konkreta idéer att börja med. Detta område är eftersatt i många organisationer.

Tre gemensamma perspektiv

Helikopterperspektivet lyfts i artikeln BPSD-teamet rycker ut. Med helikopterperspektiv menas en övergripande syn på något, t ex bemötande gentemot en demenssjuk person med BPSD-symtom, vilket gör att man inte förlorar sig i detaljer. Det är svårt att ha ett helikopterperspektiv vid en daglig kontakt med personen med de utmanande behoven. För den som kommer utifrån och tittar på det som sker med nya ögon och erfarenheter från andra liknande områden är förutsättningarna goda för ett helikopterperspektiv. En handledare använder sig ofta av ett helikopterperspektiv.

I artikeln Drömmen om en aktiv ålderdom säger forskaren Ida Kåhlin att hennes kunskap om äldre med utvecklingsstörning på boenden är mycket efterfrågad, och att det finns en stark insikt om bristen på denna. Conny Bergqvist efterfrågar kunskap om hur äldre med utvecklingsstörning vill leva sin ålderdom. Han tycker att personal är snäva med att tillskriva alla känslor till utvecklingsstörningen, istället för att individualisera.

Professor Maria Eriksdotter tillför mycket uppmuntrande kunskap när hon utifrån sitt helikopterperspektiv i artikeln Ökad kunskap måste nå ut i vardagen ger siffror på hur användningen av levnadsberättelser, BPSD-registret m.m. ständigt ökar kvaliteten för personer med demenssjukdomar. Det är så att säga ”motiverande kunskap” som behövs när man befinner sig i det dagliga omsorgsarbetet och kanske känner att utvecklingen står still.

Reflektera:

1. Arbeta med en eller samtliga artiklar och leta efter ny viktig kunskap för omsorgspersonal! Vad betyder den kunskap du lyfter fram för:

a. Brukaren?

b. Omsorgspersonalen?

c. Enhetschefen?

d. Organisationen?

e. Samhället?

2. Om du hade möjlighet till handledning på arbetstid, vilka frågor skulle du vilja diskutera med din handledare?

3. Vad skulle en utomstående person (handledare, specialistteam etc.) ge för feedback, positiv och negativ, till er som jobbar?

Livsloppsperspektivet uppmärksammas bland annat i artikeln Drömmen om en aktiv ålderdom. Forskaren Ida Kåhlin menar att det är ett livslångt perspektiv vi pratar om när vi diskuterar gruppen utvecklingsstörda, och att fokus ofta saknas på gruppen äldre. Osäkerheten är stor hur man som personal kan stödja en person till en meningsfull tillvaro när hen slutat på daglig verksamhet. Personal saknar förmåga att medverka till att den äldre får tillgång till ”pensionärs­aktiviteter” som man orkar göra innan man blir riktigt gammal.

Artiklarna om demensomsorg (BPSD-teamet rycker ut och Ökad kunskap måste nå ut i vardagen) lyfter att levnadsberättelsen bidrar till en trygg och god omsorg. BPSD-teamet säger sig leta likt en detektiv efter pusselbitar i sjukdoms- och levnadshistoria.

I artikeln Lättnad för äldre att få adhd-diagnos lär vi oss att en diagnos på ålderns höst kan ge den enskilde förståelse för varför livet varit så kämpigt, och ofta ensamt. Forskaren Taina Lehtonen efterlyser ett livsloppstänkande i forskningen för att lära mer om just äldre med adhd.

Artikeln Våga ge omsorg utan handskar uppmärksammar att många i vården har en förlegad bild av hiv-positiva, vilket gör att äldre med hiv känner ett avståndstagande och en rädsla, som i dag är betydligt överdriven.

Reflektera:    

4. Läs om den ”tredje och fjärde åldern” och diskutera varför den tredje åldern ofta glöms bort bland personal som jobbar med personer med utvecklingsstörning?

5. Vad skulle det konkret betyda att uppmärksamma den tredje åldern?

6. Hur kommer det sig att det alltför ofta glöms bort att den äldre – oavsett bakgrund, diagnos, funktionsnedsättning – har ett långt ofta intressant liv bakom sig?

7. Hur märks ett livsloppsperspektiv på din/er arbetsplats?

8. Hur kan du och dina kollegor jobba mer med ett livsloppsperspektiv?

9. Du möter en äldre som just fått sin adhd-diagnos. Hur tror du att den kunskapen påverkar hens ålderdom? Ditt/ert arbete?

10. Du som jobbar i demensomsorg: Hur skulle ni kunna utveckla livslopps­perspektivet?

11. Du som jobbar i demensomsorg: Hur skulle ni kunna utveckla arbetet med levnadsberättelser?

12. Du som jobbar på äldreboende hemtjänst: Hur skulle ni kunna utveckla livsloppsperspektivet?

13. BPSD-teamet använder sig av ett ”vackert lyssnande”. Vad menar de med det?Hur skulle du/ni på din arbetsplats än mer kunna använda er av detta?

Lärandeperspektivet genomsyrar samtliga artiklar. Kunskap finns, kunskap behövs ute i verkligheten, och det går framåt sakta men säkert.

Flera forskare är överens om att nyvunnen teori måste reflekteras kring för att bli användbar: ”Vad skulle den här kunskapen betyda hos oss?”, ”Vad skulle det innebära om vi gjorde mer av….?”, ”Hur stämmer det nya med det vi redan gör?” . Professor Per-Erik Ellström vid Linköpings universitet pratar om ett utvecklingsinriktat lärande. Reflektion är en förutsättning för ett lärande i vardagen. Forskaren Anneli Orrung Wallin har kommit fram till att möjlighet till reflektion är en viktig förutsättning för arbetsglädje och motivation.

Reflektera:    

14. Hur ser det ut i din verksamhet med lärandet? Hur tar ni vara på ert dagliga lärande? Finns det utrymme för reflektion? När/hur tar du del av ny forskning? Ge förslag på hur din arbetsplats skulle kunna ge lärandet en större plats?

15. Punkta ned vilka lärandebehov ni har på din arbetsplats!

Artikel: Drömmen om en aktiv ålderdom

Reflektera:

Conny Bergqvist
Conny Bergqvist

16. Hur väl stämmer din erfarenhet med forskaren Ida Kåhlins slutsatser?

17. Vad vill du efter att ha läst denna artikel diskutera med dina kollegor/din chef?

18. Vad skulle dina brukare med utvecklingsstörning uttrycka om den tredje åldern om de blev tillfrågade, tror du?

”Det är ju rena himmelriket att ha en utveck­lings­stör­ning i dag jämfört med tidigare.”

19. Hur skulle ni inom din verksamhet mer kunna rikta in er på den tredje åldern när brukaren närmar sig pensionsålder?

20. Hur kan man förstå att personal på gruppboenden tidigt är inriktade på den fjärde åldern?

21. Hur medveten är man som personal om sin makt? Vad innebär det att använda sin makt positivt/negativt?

Artikel: Lättnad för äldre att få adhd-diagnos

Reflektera:    

Taina Lehtonen
Taina Lehtonen

22. Vilka är dina reaktioner på forskaren Taina Lehtonens resonemang? Vad är extra intressant?

23. Vad vill du efter att ha läst denna artikel diskutera med dina kollegor/din chef?

24. Vad känner du när du läser hur 77-­ åriga Brita upplevt sitt liv (citat på sid 34, Äldreomsorg nr 4/2016)?

25. Hur många äldre i Britas situation har du mött under årens lopp?

Artikel: Våga ge omsorg utan handskar

Reflektera:

26. Vilka är dina reaktioner på artikelns innehåll? Vad är extra intressant?

27. Vad vill du efter att ha läst denna artikel diskutera med dina kollegor/din chef?

”Det finns en primitiv känsla bland allmänheten och även inom vården, man associerar hiv med de gamla skräckbilderna. ”

28. Finns det andra grupper av äldre som på grund av en sjukdom sprider rädsla hos personal?

29. Vad gör du om du känner rädsla för att bli smittad av en äldre?

30. Hur hjälper du en kollega som känner onödig rädsla?

Artikel: BPSD-teamet rycker ut

Reflektera:    

31. Dina reaktioner på artikelns innehåll? Vad är extra intressant?

32. Vad vill du efter att ha läst denna artikel diskutera med dina kollegor/din chef?

33. Arbetet handlar ofta om att balansera mellan den äldres bästa och anhörigas krav och önskemål menar teamet. Vad är dina/era erfarenheter av detta?

”Hans humör påverkar alla och en enkel fråga kan starta ett världskrig.”

34. Teamet menar att lösningen på de flesta problemen ligger i verksamhetens struktur. Vad menar de med det?

35. BPSD-teamet vill verka för att vården ska bli personcentrerad. Vad lägger du i det begreppet?

36. Vilka ändringar i strukturen på din/er arbetsplats skulle ni kunna göra för att arbeta än mer personcentrerat?
 

Artikel: Ökad kunskap måste nå ut i vardagen

Reflektera:

37. Dina reaktioner på artikelns innehåll? Vad är extra intressant?

38. Vad vill du efter att ha läst denna artikel diskutera med dina kollegor/din chef?

”Men redan idag kan vi med kunskap bemöta, vårda och behandla på ett allt bättre sätt.”

39. Viktiga och uppmuntrande siffror: Allt fler personer demenssymtom erhåller demensutredning av god kvalitet på vårdcentral. Hur reagerar du på dessa siffror?

Vilken betydelse har dessa siffror för dig i äldreomsorgen överlag?

Vilken betydelse har dessa siffror för den äldre med demenssymtom?

40. Viktiga och uppmuntrande forskningsresultat: Användningen av levnadsberättelse och dokumenterad bemötandeplan för den enskilde ökar. Det bidrar till ett personcentrerat förhållningssätt, vilket Socialstyrelsens nationella riktlinjer, forskning och äldreomsorgens värdegrund förordar. Hur stämmer det med dina erfarenheter?

Illustration huvud/hjärna

Avslutande och sammanfattande reflektionsfrågor

Livsloppsperspektiv, lärandeperspektiv och helikopterperspektiv. Olika diagnosgrupper. Det är mycket som ryms inom verksamhetsområdet äldreomsorg och kraven på personalen är stora vad gäller utvecklingsvilja och motivation. Den här reflektionen har behandlat några små viktiga tårtbitar.

Monika Forsman

Monika Forsman

Monika Forsman är Tidningen ÄO:s expert på grupphandledning. Hon är socionom, föreläsare, handledare och författare. Hennes specialområden är hur den nationella värdegrunden kan användas i praktiken och samtalet som verktyg i vardagen.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant