Kunskap om kommunikation ökar tryggheten

Det är dags att lyfta in kommunikation som en central pusselbit inom omsorgen. Därför måste äldres språkförmåga regelbundet dokumenteras och personalen tränas i en ömsesidig dialog. Det anser forskaren Margareta Skog.

– Jag har varit verksam inom vård och omsorg sedan 70-talet och sedan dess har det skett en enorm utveckling av bemötandet, framförallt de senast 20 åren. Många inom vård och omsorg har blivit väldigt duktiga på detta och därför tycker jag det är dags att höja ribban och vidga bemötandet till kommunikation, säger Margareta Skog, medicine doktor i omvårdnad med inriktning på äldre, filosofie magister i vårdpedagogik och legitimerad sjuksköterska.

Hennes utgångspunkt är att kommunikation är ett större och vidare begrepp än bemötande. I bemötande ligger fokus främst på hur omsorgspersonalen är i förhållande till omsorgstagaren, vilket kan vara begränsande. Kommunikation betyder däremot att göra något gemensamt, något som går att dela. Som vårdare har man sina förmågor och tillkortakommanden i att kommunicera och som äldre har man sitt språk, sina erfarenheter och sina sjukdomar. Att skapa ett fint möte trots varandras olika förutsättningar är att kommunicera, att samtala. Det kräver kunskap, nyfikenhet och fantasi. Vad talar till exempel en demenssjuk om, som till synes är obegripligt? Går det att förstå vilken ålder personen relaterar till och skaffa kunskap om vad som hände då?

”Som vårdpersonal behöver man vara lite av en detektiv. Ibland fungerar det och ibland inte och då är det bara att släppa och söka nya förklaringar.”

Margareta Skog ger ett exempel från ett möte nyligen, som visar att vi står inför nya utmaningar. En Silviasyster i 60-årsåldern berättade att hon vårdade en 40-årig kvinna med demenssjukdom. För att förstå den demenssjuka kvinnans liv var hon tvungen att gå hem och läsa på och lyssna på hennes musikval. Hur hade hennes ungdomstid, som inföll 20 år senare än hennes egen varit?

– Ett samtal med kommunikations alla aspekter är en spännande utmaning. Om man skulle känna att man jobbar i ett icke utvecklande yrke, så vill jag säga att detta är en utmaning större än något och som kräver användning av sitt intellekt och en vilja att söka efter kunskap, säger Margareta Skog.

Margareta Skog
Margareta Skog.

Hon efterlyser bättre och mer regelbunden dokumentation av språkförmåga och språksvårigheter hos omsorgstagarna för att underlätta samtal mellan anställda och de äldre. Ofta är det som är nedskrivet både gammalt och svårt att få fram, vilket försvårar möjligheten att kommunicera på ett sätt som leder till ömsesidighet. Margareta Skog poängterar också betydelsen av den ordlösa kommunikationen, att utveckla förmågan att kliva in i den demenssjukes skor.

– Det kan vara att sätta sig ner på samma höjd som den demenssjuke och försöka få fatt på vad han eller hon tittar på just utifrån den här platsen. Som vårdpersonal behöver man vara lite av en detektiv. Ibland fungerar det och ibland inte och då är det bara att släppa och söka nya förklaringar, säger Margareta Skog.

”För att bygga relationer krävs förmåga att kunna bekräfta andra.”

Hon betonar betydelsen av att bekräfta känslorna hos den demenssjuke, alla känslor är sanna oberoende om du som personal håller med eller inte. Genom bekräftelse öppnar sig en möjlighet att följa med in i den demenssjukes värld. Varje människa, oavsett ålder och sjukdom, vill och behöver bli bekräftad och få ett unikt värde.

– För att bygga relationer krävs förmåga att kunna bekräfta andra. Känsloorienterad kommunikation innebär att genom ord, kroppsspråk och handling visa att den andres perspektiv tas på allvar och att personens tankar, känslor och handlingar har betydelse. Det kan vara att ha ett vänligt kroppsspråk, att visa att jag vill vara här och har tid, säger Margareta Skog.

Det är detta som är grunden i personcentrerad vård. Personen, inte sjukdomen, sätts i fokus och vården utgår från den äldres upplevelse av sitt liv. Det är inte en fråga om resurser, utan snarare ett förhållningssätt, anser Margareta Skog.

– Det innebär att upprätthålla en relation till den äldre och att uppmuntra denne att berätta om sig själv och sitt liv, men också att ta hänsyn till språklig, religiös och kulturell bakgrund. Personcentrerad vård innebär att den som vårdar har ett förhållningssätt som bygger på kunskap om personens livsmönster, värderingar och önskemål och att personen ges möjlighet till medbestämmande trots hög ålder eller sjukdom, säger Margareta Skog.

Tips för att underlätta samtal

Undvik att ställa frågor som den demenssjuke inte kan besvara.

Använd vardagsaktiviteter som stimulerar till samtal, men också musik, sång och dans som sätt att kommunicera.

Skapa lugn atmosfär och stör inte andras samtal.

Använd så många sinnen som möjligt.

Sitt gärna bredvid varandra, hellre än mitt emot.

Ge utrymme för pauser, bekräfta och summera vad som sagts.

Byt inte samtalsämne för snabbt.

Om samtalet inte blir som du tänkt, reflektera över din egen ordlösa kommunikation. Kan kroppsspråket ha misstolkats? Eller har den andre en annan kulturell bakgrund som påverkar tolkningen?

 

Gunhild Wallin

Gunhild Wallin

Socionom och journalist samt verksam vid Ersta Sköndal högskola.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant