Hur mycket kan personalen inom dagens demensomsorg underlätta för äldre genom att vara än mer kreativ i vardagen? Hur bidrar kunskap om ”sinnesmedvetenhet” till den enskildes självständighet och livskvalitet? Hur kan miljön vara ett stöd i vardagen för äldre, och speciellt för äldre med kognitiv svikt?

Dessa tre spännande frågor behandlas i flera artiklar i tidningen Äldreomsorg. Det finns mycket att göra genom att begrunda denna kunskap och tillämpa den i sitt eget arbete på äldreboendet, i hemtjänsten eller i någon annan verksamhet som möter personer med kognitiv svikt.

Med dr Beata Terzis beskriver i artikeln ”Forskning stöttar miljöns betydelse” att det behövs ett kunskapslyft om vilket stöd miljön kan utgöra när äldres kognitiva förmågor sviktar. Det finns en rad gemensamma faktorer i den omgivande miljön som kan fungera stödjande och kompensatoriska för brister i informationsbearbetningen hos den äldre med kognitiv svikt. Blir verkligheten mer trygg och begriplig minskar den äldres stress och frustration, och vardagen ter sin mer lätthanterlig. Den äldre klarar sig mer själv och känner en större självständighet. Beata Terzis artikel ”Ledtrådar hjälper hjärnan” innehåller en rad tips om hur en kognitivt anpassad miljö kan utformas genom olika kognitiva ledtrådar. Hennes goda råd presenteras både kortfattat i punktform och mer utförligt i artikeln.

Ett intressant forskningsprojekt om hur träning av doftminnet eventuellt påverkar andra funktioner i hjärnan pågår vid Stockholms universitet. Frågan är alltså om stimulans av luktsinnet påverkar även andra minnesfunktioner. Luktsinnet har möjligtvis den egenskapen, vilket träning av andra sinnen inte har. Forskaren Jonas Olofsson föreslår ett doftmemory av enkelt slag.

Fil mag i social omsorg Bertha Ragnarsdóttir intervjuas i artikeln ”Loppisfynd skapar oro” att undersköterskor ofta i välmening och utifrån egen smak inreder boenden där miljön, i stället för att vara stödjande och stressreducerande, blir det motsatta. Hon ger en rad handfasta råd om hur miljön bör vara för att bidra till ett välbefinnande och ökad livskvalitet.

Den fysiska miljön på boendet i Humanas regi i Gävle är noga planerat utifrån att ge livslust och meningsfullhet och sammanhang. Här används också tekniska lösningar för att öka boendes begriplighet och hanterbarhet i vardagen, och därmed välbefinnandet.

Reflektera:

1. Diskutera kopplingen en god fysisk miljö och välbefinnande och själv­ständighet för den äldre. Vinster för den äldre? Vinster för dig som undersköterska? Vinster för hela organisationen? Vinster för samhället?

2. Studera Beata Terzis punkter i "Ledtrådar hjälper hjärnan". Vad innebär varje punkt för brukare med kognitiv svikt i din verksamhet? Vilka förändringar ser du att ni skulle kunna göra?

3. I artikeln ”Ledtrådar hjälper hjärnan” ger Beata Terzis en rad förslag på sådana. Vilka ledtrådar anser du vara mest intressanta för dina brukare?

4. Beata Terzis uppmanar äldreomsorgspersonal att göra ”ljudronder”. Gör en sådan och berätta vad du upplevde! Konsekvenser?

5. Vad innebär det att miljön ska vara ”läslig”?

6. Artikeln ”Doft en okänd kraftkälla” handlar om företrädesvis dofters betydelse och användbarhet i omsorgsarbetet. Vad i artikeln tycker du är extra intressant? Vad är användbart i ditt vardagsarbete? Ge förslag på olika sätt att stimulera doftsinnet!

7. Utifrån intervjun med Bertha Ragnarsdóttir i artikeln ”Loppisfynd kan skapa oro”: Dina egna erfarenheter av för övermöblerade och pyntade verksamheter? Vilka tips finner du mest tankeväckande och intressanta?

8. Gå igenom ditt boende eller din verksamhet och gör en miljörond utifrån din nyvunna kunskap och tidigare erfarenhet:

Vilka tavlor finns?
Lämpliga motiv?
Sitter tavlorna på lämpliga ställen?
Hur informativ är anslagstavlan? Går  det att göra den tydligare?
Möblering som främjar gemenskap: Hur är ”hörnorna” där möten kan ske?
Behov av ommöblering?
Ljudnivån: Se fråga 33.

9. Hur väl tillrättalagd för personer med kognitiv svikt är dukning och porslin etc? Gardiner och dukar: För mönstrade och stressande? Radio i köket och tv i dagrummet:
Hur hanterar ni dessa utifrån era äldres behov? Hur mycket slentrian finns i att ofta sätta på tv:n?

10. Om du jobbar i hemtjänst: Hur ser det ut hemma hos dina brukare? Hur tipsar du om förbättringar i miljön?

Till chefen:

11. Hur kan du strukturera ett förändringsarbete i liten skala avseende kognitiva ledtrådar och en miljömedvetenhet i stort, på kort och lång sikt med din personal?

12. Vilken teori behöver personalen ha för att känna sig motiverad?

13. Vilket extra stöd behöver hemtjänstpersonal för att kunna använda sin kunskap avseende miljöns betydelse hos sina brukare?

Rubriken ”Härsitter inget i väggarna” är väl vald. Verksamhetschefen Charlotte Roos vill tillsammans med sina arbetsgrupper bort från negativ makt gentemot äldre som underdånigt tackar för allt, till en positiv miljö med äldreomsorgens nationella värdegrund som bas ”på riktigt”.

Hon menar att den fysiska miljön är viktig för att understödja värdighet och välbefinnande. På boendet i Gävle finns bland annat en stor takterass, en boulebana, bastu, spa och glasbalkonger. Gymmet ska utmana och där ska den äldre kunna ta i, på riktigt. Tekniken är väl utbyggd, med bland annat ett trådlöst nätverk och tv-apparater med intern och extern funktion i varje lägenhet.

Personalens bemötande är viktigt liksom att rutinerna är genomtänkta utifrån ett värdegrundsperspektiv.
Samarbete har också inletts med både Länsmuseet och olika gymnasielinjer. Det är viktigt med goda kontakter i det omgivande samhället som kommer till boendet.

Reflektera:

14. Siri Naess teori om livskvalitet (se ruta): Utgå från de fyra delarna som enligt Siri Naess påverkar upplevelsen av livskvalitet och ge exempel på hur du kan påverka varje del för en brukare! Vilka delar skulle du vilja påverka än mer? Hur?

15.Humanas nya boende i Gävle utgår från ett brukarperspektiv: ”Det är du som bor här, du är chef i ditt eget hem och vi vill ta reda på vad du vill”. Hur skulle du och de du är kontaktperson för samtala utifrån det citatet? Vilka svar tror du att du skulle få?

16. Vad menar vi när vi säger att ”det sitter i väggarna”? Om något sitter i väggarna på din arbetsplats – vad är det?

17. Artikeln ”Här sitter inget i väggarna” ger en bild av en fysisk miljö som stärker varje individs identitet och personlighet. Hur? Vad blir du inspirerad av som din arbetsplats skulle kunna ha användning av?

18. Boendet är också utformat så att det underlättar gemenskap. Leta exempel! Vad kan din arbetsplats ta efter?

19. Man har på Gävleboendet en genomtänkt satsning på meningsfullhet och sammanhang för den enskilde. Ge exempel! Inspiration för din enhet?

Till chefen:

20. Siri Naess teori tydliggör hur mycket äldreomsorgspersonal bidrar till äldres livskvalitet. Det kan därför vara stärkande och motiverande att lyfta hennes punkter och be medarbetarna exemplifiera dessa. Hur skulle du lyfta dessa till reflektion? Forum? Gruppstorlek?

21. Hur skulle ett samtal om att brukaren är chef i sitt eget hem (se fråga 15) kunna föras mellan äldre och kontaktperson? Hur skulle dina enheter kunna ändra eventuella rutiner för att äldre skulle känna sig mer styrande i vardagen?

22. Charlotte Roos pratar i termer om att värdegrunden ska finnas på riktigt. På en skala 1–10, hur på riktigt arbetar dina enheter efter värdegrunden?

Regelbundet presenteras dystra siffror om den alarmerande bristen på undersköterskor de kommande 20 åren. Redan i dag är det svårt att rekrytera vikarier.

Sektionschef Catarina Dunghed i Uddevallas äldreomsorg menar att bilden av undersköterskor som offer måste ändras, samtidigt som innehållet i arbetet måste hänga med samhällsutvecklingen för att attrahera nya medarbetare. Catarina Dunghed efterlyser en samling för att höja äldreomsorgens status.

Charlotte Roos berättar i artikeln ”Här sitter inget i väggarna” om rekordmånga sökande till tjänsterna på det nya boendet i Humanas regi. Enkäten med fem anställda visar på att nya utmaningar med att få vara med från början, skapa bra rutiner och ”ge järnet” är stimulerande. Det är mycket tydligt att alla berörda har vinster att göra på ett seriöst och genomtänkt boende med värdegrunden i fokus, inte bara brukare.

Reflektera:

23. Vad anser du vara skapar mening i din yrkesroll?

24. Hur skulle ni på din enhet kunna få mer av djupare meningsfulla relationer med de äldre samt möjlighet till reflektion?

25. Vad vill du att arbetet ska innehålla mer/mindre av på din enhet?

26. Att ta bort momentet städning av gemensamma lokaler på boendet (tvättstuga, kök, dagrum och så vidare) samt veckostädning hos boende görs på vissa enheter. Dina synpunkter?

27. Ofta anses praktisk omvårdnad med medicinsk inriktning mer status­givande än samtal och gemenskap. Vad anser du? Jämför olika typer av arbetsuppgifter!

28. På vissa enheter specialiserar man sig som undersköterska på vissa arbetsuppgifter. Positivt/negativt?

29. Vissa boenden sätter en ära i att ha hemlagad mat på varje boende. Undersköterskor lagar maten. Vad anser du om det?

30. Vilka rutiner är viktiga på din enhet?

Till chefen:

31. Hur jobbar du för att dina medarbetare inte ska se sig som offer?

32. Hur medverkar du till möjlig reflektion?

33. Hur anser du att jobbet behöver för­ändras för att fler får lust till arbete med äldre?

Det är viktigt att ha i åtanke att den äldre alltid är i beroendeställning och därmed i underläge. Från det att hen träffar en biståndshandläggare till dess att en undersköterska utför biståndsbeslutet hemma hos den äldre.

Filosofen Knud Ejler Lögstrup (1905–1981) från Danmark skrev följande: ”Enbart genom vår hållning till varandra bidrar vi till att ge varandras värld dess gestalt. Vilken omfattning och färg den andres värld får för honom själv, är jag med om att bestämma enbart genom min hållning till honom. Jag bidrar till att göra den vid eller snäv, ljus eller mörk, skiftande eller enformig – och inte minst bidrar jag till att göra den hotande eller trygg. Inte genom teorier eller åskådningar utan genom min blotta hållning. Därför finns det ett outtalat, så att säga anonymt krav på oss om att ta vara på det liv som tilliten lägger i vår hand.”

Exempel: Du ska i hemtjänsten utföra en tillsyn på sju minuter hos Anna 87 år.

Scenario ett: Du stannar vid ytterdörren, och väntar tills Anna bjuder in dig, du tar av dig ytterjacka och hänger upp den på hängaren. Du sätter dig ned i hallens ena stol och ber Anna sätta sig på den andra. Du frågar Anna om läget. Anna berättar om hur hennes dag har varit.

Scenario två: Du går in i hallen, tar inte av dig jackan, står upp och frågar om allt är okej. Anna svarar ”ja” och du tackar för dig.

Analys: Det framgår tydligt att undersköterskan i scenario ett bidrar till livskvalitet för Anna. Hon har inte mer än sju minuter på sig, men levererar en fin liten pratstund med fokus på Anna, präglad av respekt och närvaro. Makten används positivt. I scenario två används makten negativt, den bidrar inte till något mer än en mekanisk kontroll.

Äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen vill åstadkomma empowerment av det enkla faktum att det är i otaliga forskningsresultat visar sig vara hälsofrämjande att känna att ”jag är fortfarande jag och det innebär att jag styr mitt liv trots behov av omsorg”.

Motsatsen till ett förhållningssätt som främjar empowerment är ett paternalistiskt sådant, där omsorgsgivaren är den som bestämmer och styr utifrån en expertroll. Den äldre betraktas i handling som mindre vetande och oförmögen att handla för sitt eget bästa.

Tyvärr finns det fortfarande rester kvar från ett paternalistiskt synsätt kvar i inom äldreomsorgen. Många menar att resursbrist är den främsta förklaringen till att värdegrunden inte efterföljs. Andra menar att det mer är en attityd-, kultur och utbildningsfråga, eller en organisationsfråga.

Reflektera:

34. Vilka rutiner främjar de äldres empowerment?

35. Vilka rutiner främjar ett paternalistiskt förhållningssätt?

36. Vad kan livskvalitet i vardagen vara för de äldre du jobbar med? Ge exempel!

37. Ge exempel på situationer i ditt vardagsarbete när du bidragit till en äldres livsglädje? Inte som extra aktivitet utan under tiden du hjälpt någon i dess hem, med hygien, med städ eller vid maten. Vad gjorde du? Hur påverkade det du gjorde den äldre? Hur påverkade hens reaktion dig?

38. Vad i består din positiva makt?

39. Hur ser du på resonemanget att du alltid har makt att påverka den äldres livssituation? Motivera ditt svar!

40. Ett exempel på hur olika makt kan visas i en ”vanlig” omsorgssituation är ovan exempel med hemtjänstens tillsynsbesök, två varianter. Spåna fram andra vanliga omsorgssituationer där du av rena farten kanske inte använder din makt positivt?

41. Hur vanligt är det att använda sin makt negativt?

42. Vilka är förklaringarna till att makten används negativt? Motivera ditt svar!

43. Empowerment leder till ökat välmående. Ge egna exempel på detta!

44. Lögstrups citat: Hur reagerar du på texten? Vad vill du samtala med dina kollegor om utifrån Lögstrup?

45. Hur central är genomförandeplanen för empowerment?

46. Hur väl fungerar genomförandeplanerna i vardagen på din enhet?

Till chefen:

47 Hur försvarbart är det att en personal inte alltid använder sin makt positivt?

48. Hur diskuterar du maktfrågor med dina personalgrupper?

49. Hur stimulerar du till att personals makt används positivt?

50. Hur motarbetar du paternalistiska tendenser hos personal?

51. Hur kan du använda Lögstrups citat som utgångspunkt i en diskussion?

52. Att inte arbeta utifrån gjorda överenskommelser i genomförandeplanen för en äldre är paternalistiskt. Hur motiverar du dina anställda att se kopplingen genomförandeplan – egenmakt?