Positiv chock att trivas inom äldreomsorgen
Jag började jobba inom äldreomsorgen hösten 2015, samma år jag tog studenten. Just då var det mitt sistahandsval.
Orsaken var att jag, som många andra ungdomar, bara hade hört det absolut värsta om äldreomsorgen, så jag hade aldrig ens tänkt tanken på att någonsin jobba där. Det fanns inte i min värld överhuvudtaget, men omständigheterna tvingade mig att söka jobb där trots allt. Jag fick gå bredvid i en vecka och jag trivdes redan efter första dagen. Jag blev chockad över att jag trivdes så bra, men det var för att jag verkligen insåg att jag jobbar med människor.
Ofta beskrivs äldreomsorgen med aggressivitet, bajs och sjukdomar. Debatten missar biten om att personalen pratar och knyter kontakter med de äldre. Många gånger fäster man sig vid någon och knyter vänskapsband.
Personerna som bor på boendet är gamla människor som flyttat dit på grund av olika sjukdomar. Många av dem är sängliggande, förlamade, glömska och rullstolsburna. Det är tyvärr lätt hänt att inte längre se dem som en medmänniska, med ett förflutet, en bakgrund och ett liv. Men när jag lyssnat och lärt känna personerna har jag insett hur mycket det finns att lära av dem.
Ofta kan det vara svårt att kommunicera med många av dem, men det går snabbt att lära sig hur man kan samarbeta och hjälpa dem.
Från första dagen kände jag att jobbet går att göra bra. Jag är väldigt förstående, tolerant och har mycket tålamod och det behövs just för att många alldagliga sysslor kan ta lång tid för äldre att utföra.
För att locka yngre att börja arbeta inom äldreomsorgen tror jag vi behöver ändra synen på arbetet och arbetsmiljön. Det kan göras genom att inte bara fokusera och till exempel prata om att äldre har det så dåligt ställt i samhället, att jobbet är slitsamt och tungt. Det kan det absolut vara, men många gånger är det inte det. Många äldre får bra service, god mat på bordet och behöver inte vänta i flera timmar för att få hjälp. Det är viktigt att lyfta fram den biten också.
Hur ofta hör man någonting positivt om äldreomsorgen egentligen? Vi matas jämt om hur slitsamt det är, dåliga löner, otillräcklig personal och hur dåligt de äldre mår. Inte är det konstigt att så få unga lockas in i den branschen. Jag vet, eftersom jag själv hade fördomar.
Jag vet också hur fel jag hade, jag trodde aldrig att jag till och med skulle sakna mitt jobb när jag är ledig. Jag får så mycket tillbaka inom mitt jobb. Tacksamhet, glädje och komplimanger och det ger så mycket energi till en själv.
