Nytänk förankrade etiken i praktiken
Valdemarsviks kommun bestämde sig för tänka helt nytt kring den nationella värdegrunden. Resultatet blev konkreta förbättringar i omsorgen.
Erika Ask, som är projektledare för värdegrundsarbetet i Valdemarsviks kommun, rekryterades för ett drygt år sedan. Hon hade tidigare arbetat som chef inom äldreomsorgen och kände sig frustrerad över att utvecklingsarbetet som bedrevs inte gav önskat resultat.
Efter en magisterutbildning vid Hälsohögskolan i Jönköping i ämnet ”Kvalitetsförbättring och ledarskap inom vård och omsorg”, sökte hon jobbet i Valdemarsvik som skulle pågå under ett och ett halvt års tid och omfatta ett förändringsarbete i hela verksamhetssektorn.
– Jag blev intresserad eftersom jag tyckte att det var en fantastisk satsning för att vara en så liten kommun, och vi hittade varandra direkt. En starkt vägande anledning var att ledningen inte hade en fast bild av hur de skulle arbeta med värdegrunden, så jag kunde påverka utformningen utifrån de tankar och kunskaper jag fått med mig från min utbildning, berättar hon.
”Vi har lyckats uppnå konkret förbättring i alla verksamheter.”
Grundtanken är att arbetslagen själva väljer vad de tycker är angeläget att förbättra. Innehållet ska utgå från arbetslagens specifika förutsättningar och medarbetarna är helt och hållet delaktiga i utformningen av innehållet.
– Vi valde att starta ute i verksamheten för att formulera själva värdegrunden först mot slutet av projekttiden. Vår utgångspunkt har varit att ord på ett papper inte leder till någon förändring. Det ska påverka mötet med dem vi är till för, det är först då vi kan säga att vi har ett värdegrundsarbete, menar Erika Ask.
En viktig utgångspunkt i arbetet har varit att det är skillnad på att veta och att göra.
– Att veta hur man borde göra något leder inte per automatik till att vi faktiskt gör det. Min erfarenhet är att det är ett stort steg att agera på ett nytt och annorlunda sätt, särskilt för en grupp, kommenterar Erika Ask.
Utifrån dessa tankegångar valde kommunen att inte hålla utbildningar och möten där det pratades värdegrund, utan fokus riktades i stället på att alla arbetslag startade verksamhetsnära förbättringsarbeten. Innehåll och inriktning kan variera mellan de olika arbetslagen, men strukturen och arbetssättet är desamma och samtliga utgick från frågeställningen: ”Vad behöver vi sluta göra eller göra annorlunda för att bättre leva upp till värdegrunden?”
– På så sätt gör vi nya erfarenheter och levandegör värdegrunden i vardagen i stället för att sitta i utbildningssammanhang och få till oss kunskap. Vi gör först och lär av det, säger Erika Ask.
Resultatet har visat på både förändring och förbättring.
– Vi har lyckats uppnå konkret förbättring i alla verksamheter, säger Erika Ask.
Målet har varit att hon under sina 1,5 år som anställd ska hinna utbilda alla medarbetare och chefer att själva kunna arbeta vidare i samma anda när hon inte längre är kvar.
– Det här ska vara ett ständigt pågående arbete. Hela organisationen är nu rustad att till hösten fortsätta detta förbättringsarbete, men då utifrån den av ledningsgruppen alldeles nyligen framtagna värdegrunden.
Åldersro är ett särskilt boende i Gryt som är ett litet skärgårdssamhälle i utkanten av Valdemarsviks kommun. De valde att arbeta med förbättringsområdet ”Att minska personalens upplevelse av otillräcklighet och stress”. Så här såg deras arbetsprocess ut:
1
Deras första steg var att arbeta fram tre mål för sitt arbete: Att jobba mer lika, att ha en bättre kommunikation samt en tydligare struktur för vem som gör vad och när.
2
Därefter gjorde de en värdeanalys där de strukturerade upp vilka arbetsuppgifter som skapar ett direkt värde för brukaren och vilka som inte gör det. En kunskap som är användbar när man planerar och strukturerar upp en verksamhet.
3
Gruppen genomförde även mätningar för att lära sig mer om sitt förbättringsområde och tog reda på hur dagens nedskrivna rutiner och strukturer såg ut. Vilken upplevelse hade brukarna av olikheter i arbetssätt och hur viktigt tyckte de att det var att gruppen arbetade likadant? Vidare ville de veta vilka konsekvenser det får för brukarna om de arbetar olika. De tittade också på hur personalens olikheter i förhållningssätt i arbetet såg ut.
4
De tog sedan fram förbättringsidéer och valde ut en av dem att starta med. De ville skapa en tydligare struktur genom en tydligare planering av alla arbetsuppgifter, vem som gör vad och när det ska göras.
5
Därefter genomförde de sin idé och gjorde upp en struktur arbetet. Gruppen testade att arbeta på detta nya sätt under en period, och utvärderade sedan sina resultat och ändrade i upplägget utifrån gjorda erfarenheter och körde en testperiod till. När de
tyckte att de fått till det som de ville, gjorde de nya mätningar för att kunna svara på frågan om genomförd förändring lett till förbättring utifrån de uppsatta målen.
De kunde konstatera att de uppnått sina mål och utifrån detta bestämdes att arbetssättet skulle permanentas.
Ann-Cathrine Johnsson
Journalist och redaktör för Grundskoletidningen.
