Hälften funderar på att sluta jobba i äldrevården

Andelen som allvarligt överväger att lämna sina jobb inom äldreomsorgen har ökat under den senaste tioårsperioden och i dag är det närmare hälften som funderat på att sluta. Förklaringen är både sämre anställningsvillkor och arbetsförhållanden.

”Slopa minuträkningen och låt oss arbeta flexibelt eftersom både vi och vårdtagarna är människor vara behov skiftar från en dag till en annan.” Det är en röst från en av dem som arbetar i hemtjänsten och som deltagit i den enkät, som gått ut till 1 100 anställda i Sverige och resulterat i rapporten Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg.

Rapporten, som är gjord av Marta Szebehely, Anneli Strantz och Rebecka Strandell på Stockholms universitet, presenterades på ett seminarium på Kommunal i mitten av februari. Den ger en dyster bild av utvecklingen inom svensk äldreomsorg. Under perioden mellan 2005 och 2015 har det skett en rad försämringar för de anställda inom omsorgen, vilka direkt kan relateras till överväganden om att sluta arbetet. 2005 var det 39 procent av de anställda som övervägt att sluta. Tio år senare är det 49 procent.  Förklaringarna är flera. Det har blivit fler och mer vårdbehövande hjälptagare per anställd och anställningsförhållanden har försämrats, bland annat genom fler delade turer. Det finns också ett växande missnöje som handlar om mindre kontakter med närmaste chef, mindre stöd av chefen och dåligt med utvecklingsmöjligheter.

– Det är oroande resultat och visar att hur man har det på jobbet har stor betydelse för om man vill sluta, säger Marta Szebehely.

Marta Szebehely, Anneli Strantz och Rebecka Strandell
Läs mer: Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg, rapport av Marta Szebehely, Anneli Strantz och Rebecka Strandell, Stockholms universitet

Totalt har 5 534 personer, verksamma inom äldreomsorgen i Sverige, Danmark, Finland och Norge, svarat på samma enkät som bland annat rör anställningsvillkor, antalet hjälptagare per anställd, arbetsbelastning, handlingsutrymme, stöd och möjligheter samt relationer till hjälptagarna. Samma frågor som sändes ut 2005 sändes också ut 2015.

Som en av de mer dramatiska förändringarna i Sverige mellan åren 2005 och 2015 beskrivs personalens minskade handlingsutrymme, särskilt inom hemtjänsten. 2005 svarade 39 procent av hemtjänstpersonalen att de oftast kunde påverka hur det dagliga arbetet skulle läggas upp. Tio år senare anser 16 procent att de har ett sådant inflytande. Många känner också att tilliten från ledningen blivit sämre. På påståendet ”Det känns som om ledningen inte litar på personalen, det är för mycket styrning och kontroll”, instämmer sex av tio inom hemtjänsten helt eller delvis. När frågan ställdes tio år tidigare instämde fyra av tio helt eller delvis. Också fler av de anställda på boenden upplever att tilliten minskat, om än inte en lika stor ökning som inom hemtjänsten.

Rapporten konstaterar att biståndsbesluten blivit allt mer detaljerade, vilket också minskat handlingsutrymmet för personalen att anpassa sitt arbete efter äldres ofta skiftande behov. Sammanfattningsvis har personalen fått ett minskat inflytande över arbetet och sämre möjligheter att använda sitt yrkeskunnande för att individanpassa omsorgen om vårdtagarna.

”Vår studie pekar mot vikten av ökat handlingsutrymme och styrning baserad på mer tillit till äldreomsorgens anställda – både för omsorgens kvalitet och för att personalen ska vilja och orka stanna i arbetet”, summerar utredarna.

Enkät: Hur stor grupp kan en chef ha och ändå vara en bra ledare?

Nina Landström

Nina Landström, t f äldreomsorgschef, Ulricehamns kommun  

Hur många medarbetare som är rimligt att leda kan bero på flera faktorer: Vilket stöd chefen har i ekonomi– och personalfrågor, vilket administrativt stöd som finns till hands, hur verksamheten är utformad och så vidare. Chefer inom äldreomsorg har komplexa arbetsuppgifter, med ansvar för de individer vi är till för, personal och ekonomi men även ett ansvar att arbeta strategiskt. För att kunna leda alla delar på ett optimalt sätt tror jag inte att en chef ska ha mer än 30 medarbetare.

Inga Jäderström

Inga Jäderström, enhetschef äldreomsorgen, Hofors kommun

För att vara en bra ledare tycker jag inte att man ska ha fler än 20–25 med­arbetare. Då har man en möjlighet att se var och en. Då blir det också lättare att kunna stötta i det som inte fungerar så bra och även uppmuntra det som medarbetaren är bra på. Är inte arbetsgruppen för stor blir också kontakten mellan ledare och medarbetare mer personlig.

Fredrik Hillelson

Fredrik Hillelson, vd och grundare av rekryteringsföretaget Novare

Har man ansvar för fler än 8–12 personer blir ledarskapet otympligt. Den som har fler än 15 går under eftersom det blir för många medarbetare att hinna prata med och ha utvecklingssamtal med. Chefen ska ägna halva tiden åt att jobba med sin personal. Går hundra procent av tiden åt till det hinner man inget annat och det funkar inte. Jag var själv officer i åtta år och i det militära satte vi gränsen vid 8 personer.

Gunhild Wallin

Gunhild Wallin

Socionom och journalist samt verksam vid Ersta Sköndal högskola.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant