Fack och arbetsgivare vill ha heltid
Ett femårigt projekt för att antalet heltidstjänster ska öka. Det är målet när arbetsgivarorganisationen SKL och fackförbundet Kommunal skissar på nya lösningar.
Vårdyrkena ska med hjälp av fler heltidstjänster bli mer attraktiva och försörjningen av kompetens tryggas. Enligt kollektivavtalet ska arbetsgivarna sträva efter sammanhållen arbetstid, och i femårsprojektet ingår att undersöka hur de delade turerna kan minska.
– Men det handlar om människor som behöver hjälp ojämnt över dygnet. Och vi måste kunna erbjuda vård och omsorg när behovet finns, säger SKL:s biträdande förhandlingschef Jeanette Hedberg.
”Vi behöver skapa en organisation där det blir ett mervärde att ha heltid.”
– Vi har ingen heltäckande bild av hur vanligt det är med delade turer men vet att arbetsgivarna arbetar på att minimera dem. En konsekvens kan bli att man på vissa håll får jobba fler kvällar eller helger för att möta de äldres behov. Man kan även behöva arbeta på andra avdelningar, våningsplan eller till och med andra boenden, fortsätter hon.
Kommunal har som remissinstans vid flera tillfällen satt ljuset på underbemanning inom äldreomsorgen, och lokalt är bemanningsfrågan ständigt aktuell.
– Det måste finnas lite luft i schemat om vi ska få kvalitet för de äldre och möjlighet till återhämtning för personalen, underbemanning utarmar verksamheten, konstaterar Ann Georgsson, ombudsman.
– Men det är nödvändigt att även se hur bemanningen i dag styr verksamheten. Vi centrerar arbetstiden till morgnar och kvällar, vi har bestämt att det är mest arbetsbelastning då. Till viss del är det sant men det blir otroligt statiskt. Om man på allvar menar att de äldre ska ha inflytande över sin tid är det svårt att kombinera med traditionell schemaläggning, fortsätter hon.
– Vi behöver skapa en organisation där det blir ett mervärde att ha heltid. Där heltid betyder att man får kontinuitet i verksamheten och på riktigt kan ta hänsyn till de äldres behov – då får personalen också handledningstid och överlämningstid. Och återhämtningstid.
Att fler arbetar heltid är ett sätt att minska rekryteringsbehovet. Men det innebär också att det finns färre tjänster att fördela över de tider på dygnet då behovet av personal är som störst.
Att genomföra heltidssatsningen ligger på kommunerna, som har fått en svår nöt att knäcka om målet ska nås utan att de delade turerna ökar. Inom äldreomsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning är andelen som arbetar heltid lägst, lägre än 40 procent i hälften av kommunerna.
Besluten om verksamheterna fattas lokalt. Olika kommuner lyckas därför olika väl med att erbjuda heltidsarbete utan att de anställda får betala priset i form av delade turer, långpass eller fler arbetshelger. Även inom kommuner kan skillnaderna mellan enheter vara stora.
För heltidsambitionerna går ändå siffrorna åt rätt håll: mellan 2008 och 2014 ökade antalet heltidsarbetande med i snitt fem procentenheter i de svenska kommunerna. Det motsvarar ungefär 30 000 medarbetare. Endast kvinnor stod för ökningen. Det stärker heltidssatsningens redan starka jämställdhetsargument, den ger kvinnor i vårdyrkena bättre inkomst och bättre pension.