Arbetsglädje avgörande för framtidens äldreomsorg

Bristen på personal inom äldreomsorgen är hög och de stora framtidsfrågorna handlar om att locka till sig personal och att få chefer att vilja och orka arbeta inom omsorgen. Genom dessa reflektionsfrågor kan ni i verksamheten diskutera vad ni tror är en hållbar väg i rätt riktning.

Arbetsmiljöarbetet inom äldreomsorgen utvecklas ständigt. Nya modeller och forskningsresultat presenteras, och nya bestämmelser tillkommer. Det står inte still. De allra flesta är överens om betydelsen av ett genomtänkt arbetsmiljöarbete just för att kunna erbjuda en arbetsmiljö som lockar unga människor och nyanlända och som gör att den erfarna personal som finns vill och orkar arbeta kvar.

Några framtidsfrågor för äldreomsorgen och för landet i stort är:

1. Hur ska man orka/vilja arbeta som chef?
2. Hur ska man orka/vilja arbeta som undersköterska?
3. Hur bör ett framgångsrikt och hållbart arbetsmiljöarbete se ut?

Ovan tre frågor ställs på olika sätt i ett antal artiklar. De berör varandra i allra högsta grad och samverkar. Utan en välfungerande enhetschef med tid, ork och kunskap om arbetsmiljöfrågor minskar möjligheterna till en meningsfull arbets­dag för omsorgspersonalen. Det blir svårt för enhetschefen att motverka en dålig arbetsmiljö för sina personalgrupper, eller stötta den undersköterska som inte riktigt orkar, om hen inte själv har en bra arbetsmiljö med rimliga villkor. Det motsatta råder också. Chefens förutsättningar att uppleva sin vardag hanterbar och framgångsrik ökar om hens arbetsgrupper trivs och gör ett kvalitativt bra arbete. Möjligheterna finns för att kunna arbeta långsiktigt och utvecklingsinriktat.
Vi får inte heller glömma samtliga äldre i behov av vård och omsorg som är i beroendeställning och har lagstadgad rätt till en god omsorg – huvudpersonerna. Deras välmående är helt avhängig personalens möjlighet till en god arbetsmiljö.

Tidningens artiklar ger fakta och tips om hur man som chef kan påverka sitt eget mående. Men de visar också på hur oerhört viktigt det är med en medvetenhet om vilken betydelsefull och viktig person chefen är för sina personal­grupper. Viktiga frågor, som arbetsmiljö och värdegrund måste vara förankrade högt upp i organisationen, både på tjänstemanna- och politisk nivå.

Direktör Monica Berglund, Tre stiftelser i Göteborg som driver äldreboenden provar just nu på att ha gemensamt ledarskap på boenden. Citatet nedan visar på nödvändigheten att ha en helhetssyn, kort- och långsiktig, för dagens och morgondagens äldreomsorg:

”Vi hämtar hem kostnaden genom att vi har chefer på plats. Det betyder också mycket för medarbetarna. Vi ser att dagens unga har stora krav på cheferna och vi måste också förbereda oss på detta. Viktigt är också att se på innehållet i chefsuppdraget och att sanera i chefs­uppgifterna, till exempel i mängden möten. Det blir också slitigt om man som chef enbart måste fokusera på budget, hur personal och boende har det är ju det viktiga resultatet.”

Genusperspektivet nämns i några artiklar. Som komplement vill jag lyfta följande:

● Äldreomsorgen är till stor del en kvinnlig värld.

● Omsorgspersonal upplever kvalitén i äldreomsorgen lägre än vad politiker i samma kommun gör.

● Kvinnor ser oftare behov av förändring av de äldres situation och omsorgens kvalitet, vilket gäller överlag bland tjänstemän, omsorgsarbetare och politiker.         

Källa: Genus i omsorgens vardag av red Gunnarsson och Szebehely, Gothia Förlag AB 2009

● Platta organisationer med stora underställda personalgrupper är mer vanliga i kvinnodominerade verksamheter – kvinnor har överlag mycket större personalgrupper att ansvara för än vad man har i mer ”manliga” (t ex stadsbyggnad och miljö).

● Kvinnliga verksamhetsområdens chefer har ofta ett mycket begränsat administrativt stöd.

Källa: Chef i omsorgen. Vardag, forskning, etik, Gothia Fortbildning 2015

Tidningen Äldreomsorg har också en artikel om musik inom äldreomsorgen, som bör stärka alla som har musik som arbetsmetod och inspirera alla som vill börja. Efter att ha läst om musikterapeut Lis Jacobssons arbete undrar jag hur man kan välja att inte satsa på mer musik eller andra estetiska uttrycks­medel inom äldreomsorgen? Att människan måste betraktas som en helhet och att kunna beröra samtliga sinnen är ett fint sätt att bedriva värdegrundsarbete. Läs artikeln Musik ger livsglädjen åter extra noga, den visar på att musik i äldreomsorgen inte bara är underhållning, utan så mycket mer om den individualiseras och kommer in i vardagsarbetet.

Här följer en struktur för reflektionsfrågorna i detta nummer:

De tre framtidsfrågorna betas av en och en. De handlar mycket om samma fenomen, en hållbar arbetsmiljö, men har olika vinklingar som kan bearbetas utifrån intresse, roll och uppdrag.

● Framtidsfråga 1: Chef, planerings­ledare, politiker

● Framtidsfråga 2: Undersköterska

● Framtidsfråga 3: Samtliga berörda

● Artiklar om demens och musik har några reflektionsfrågor som rör samtliga berörda.

Reflektionen avslutas med en sammanfattningsfråga.

Framtidsfråga 1: Hur ska man orka/vilja arbeta som chef?

Svaret på rubrikens fråga har många dimensioner. Artiklarna väcker några av stort intresse.

Tomas Brytting, professor på Ersta Sköndal högskola i Stockholm avslutar sin text om chefens moraliska kompetens med orden ”Det goda måste också vara det möjliga”. Gör man så gott man kan är det tillräckligt. Han diskuterar intressant om behovet av att identifiera och använda sig av sin moraliska frizon.

Artikel: Omsorgschefens moraliska kompetens

Christine Mellner, forskare vid Stockholms universitet intervjuas om chefers arbetssituation. Hon lyfter fram nödvändigheten av att som chef ha ”självmedkänsla”,det vill säga vara accepterande och kärleksfull mot sig själv. Det möjliggör att sätta gränser mellan arbetsliv och privatliv samt se att problemen inte beror på en själv, utan på brister på organisationsnivå. Det forskningsprojekt Christine Mellner jobbar med heter talande ”Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv”.

Artikel: Hållbart ledarskap byggs med tillit

Direktör Monica Berglund på Tre stiftelser citeras i reflektionens inledning. Motiven för delat ledarskap som stiftelsen i Göteborg arbetar med är samstämmiga med ovan forskningsresultat. Det borde vara mycket intressant för kommuner med en mer ”traditionell” chefssyn att ta del av vinsterna av dubbelt ledarskap, samt mindre underställda personalgrupper, de närmaste åren.

Artikel: Ensam är inte stark

Sångpedagog
Äldreboendet Ekbacken i Sundbyberg dansar fram hälsa och livskvalité.

I Torsby kommun har man lyckats med ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete där enhetschefen har konkreta verktyg samt samarbetspartners och kommunledning med samsyn i arbetet att förhindra höga sjuktal. Områdeschefen Carina Stolpe beskriver sitt förändrade förhållande till personalen och att hon själv mår bra av att medverka till medarbetares positiva förändring.

Artiklar: Kommunen som vände trenden – Lägst frånvaro i landet samt Man vill ju att alla ska må bra

Reflektera om chefsrollen:

1. Hur stort är ditt handlingsutrymme att forma din yrkesroll?

2. Vad är ”gott nog” när det gäller din arbetsinsats?

3. Vad menar Tomas Brytting med att vara en moraliskt kompetent chef? Hur stort utrymme har du att använda dig av ditt eget omdöme och ansvarskänsla? Förändring över tiden? Hur stort utrymme att använda sig av sitt eget omdöme och ansvarskänsla har din personal? Förändring över tiden?

4. Förebilder: Vad har dina chefsförebilder betytt för dig? Vad betyder du för dem du är förebild för?

5. Diskutera Tomas Bryttings förslag på handledningsplan, på sidan 31-32. Vilka punkter inspirerar dig?

6. I Torsby har chefens handlingsutrymme avseende medarbetares sjukfrånvaro ökat med mycket goda resultat. Jämför med din egen möjlighet. Vad vill du utifrån artikeln fortsätta diskutera med HR-ansvarig?

7. Diskutera forskaren Christine Mellners begrepp:

● Hög sjuknärvaro
● Hållbart ledarskap
● Självmedkänsla

8. Vilka av Christine Mellners resonemang vill du lyfta med kollegor/högre chef?

9. Delat ledarskap: Fördelar/nackdelar? Hur skulle du och någon kollega kunna utforma en ”förenklad” form av delat ledarskap?

10. Behovet av att frågor rörande verksamhet och arbetets förutsättningar är förankrade i hela organisationen förs fram på olika sätt i artiklarna och i debatten i stort. Hur ser du att detta skulle kunna utvecklas och förbättras i din kommun?

Framtidsfråga 2: Hur ska man orka/vilja arbeta som undersköterska?

Lena Lundqvist från Kommunal säger:

”Mer personal behövs. Det är dags att både politiker och arbetsgivare ser hur anställda i offentliga sektorn mår. Vi ser tydligt hur det fattas undersköterskor i äldreomsorgen. Lönerna är en faktor, men även schemana; man måste ha en arbetsbelastning som gör att man orkar arbeta till fyllda 65 även inom äldreomsorgen”

Heltid till alla undersköterskor är inte helt okomplicerat. Det innebär ofta att så kallade delade turer blir nödvändiga vilket inte är eftersträvansvärt. Att de äldre behöver hjälp ojämnt över dygnet är en försvårande faktor.

HR-chef i social omsorg i Nyköpings kommun Katarina Netterstedt framför att man skulle kunna påverka behovet av delade turer genom att tänka om när det gäller hur man planerar en dag och inte utgå från att vissa sysslor måste göras en viss tid på dagen. Ombudsman Ann Georgsson, Kommunal är inne på samma linje:

”Men det är nödvändigt att se också hur bemanningen i dag styr verksam­heten. Vi centrerar arbetstiden till morgnar och kvällar, vi har bestämt att det är mest arbetsbelastning då. Till viss del är det sant, men det blir otroligt statiskt. Om man på allvar menar att de äldre ska ha inflytande över sin tid är det svårt att kombinera med traditionell schema­läggning”

Norrköpings kommuns recept för att få bort de delade turerna har varit ”eld i baken”. Det fanns ett tydligt politiskt beslut med en snäv tidsram, berättar omsorgschef Magnus Johansson. För att marknadsföra kommunen som arbetsgivare använder man sig bland annat av studentanställningar.

Artikel: Delade turer – en jojoresa mellan hem och jobb

Att arbetsgivaren kan erbjuda karriärmöjligheter för undersköterskor är man överens om överlag. Det som efterfrågas nu är nationella påbyggnadsutbildningar som är gångbara i hela Sverige. Än så länge finns olika lokala initiativ (t.ex. yrkeshögskoleutbildningar). Caroline Olsson på SKL har förväntningar på utbildningssystemet vad gäller integrering och validering av nyanlända. Hon tror också att vi kommer att få se nya yrkesgrupper inom äldreomsorgen, som ”hjälper till”. Detta är en het politisk fråga, men Socialstyrelsens Michaela Prochazka varnar för att behovet av kvalificerad kunskap ska underskattas:

”Tro inte att äldrevården blir bättre bara för att den får fler händer. Det måste finnas kvalitet i vården och omsorgen och det får man genom medarbetare som förstår vad de gör och alltid tänker utifrån de äldres behov.”

Yrkeslegitimation är ytterligare ett förslag som skulle kunna locka fler till yrket samt säkerställa kvalitet.

Artikel: Huggsexa om framtidens personal

Reflektera om undersköterskerollen:

11. Hur känns det för dig att jobba inom ett område som ofta diskuteras i massmedia med krisstämpel/tyckanden/försök att få politiska poänger osv?

12. Kommentera ovan tre citat. Vad håller du med om? Eventuella invändningar?

13. Olika lösningar på det aktuella och än mer väntade rekryteringsproblemet finns med i artiklarna. Vad anser du om:

● Möjligheten att arbeta heltid
● Delade turer
● Schemaläggning utifrån personals behov/tradition/äldres behov
● Karriärmöjligheter som undersköterska
● Behov av nationell påbyggnadsutbildning
● Ny yrkesgrupp ”under” undersköterskor
● Öka antalet personal per enhet
● Yrkeslegitimation

14. Vad önskar du att din arbetsgivare prioriterar av ovan punkter för att yrkesrollen undersköterska ska bli mer attraktiv? Många av ovan förslag hörs i den politiska debatten. Vad är nummer ett för politikerna att ta tag i?

15. Vad kan du och dina kollegor göra för att locka fler till yrket?

Framtidsfråga 3: Hur bör ett framgångsrikt och hållbart arbetsmiljöarbete se ut?

Arbetsmiljöarbetet är nära förknippat med arbetssituationen för chef och undersköterska. Arbetsmiljön för den ena yrkesgruppen påverkar den andre, och vice versa. Det är därför meningsfullt att rikta blicken mot fenomenet i sig.

I mars 2016 trädde nya arbetsmiljöföreskrifter (AFS 2015:4) i kraft. Föreskrifter är tvingande och utfärdade av en statlig myndighet, här Arbetsmiljöverket, utifrån en lag, här Arbetsmiljölagen. Tre prioriterade områden finns med:

● Ohälsosam arbetsbelastning
● Arbetstiden
● Kränkande särbehandling

Förutom föreskrifterna finns en avsiktsförklaring som andas optimism:

”Vi parter kan vända utvecklingen så att vår sektor inte bara levererar den verksamhet som utgör kärnan i vår välfärd, utan också ger hållbar hälsa”.

Linda Persson Melin, SKL och Ann Georgsson, Kommunal, kommenterar de nya föreskrifterna och lyfter fram de många förbättringarna. De poängterar att arbetsgivaren har ett stort ansvar att ro detta i land. Det är viktigt att som chef se de strukturer som skapar ohälsan i stället för att se sig som ett offer och acceptera. Överhuvudtaget är det chefen som har ett tydligare och bredare ansvar. Här måste jag hänvisa till del ett i denna reflektion då jag förstår att du som chef kanske känner att du nu bågnar under ytterligare fler krav att handla.
Ann Georgsson problematiserar och tydliggör att äldreomsorgen inte är vilket område som helst:

”När man arbetar med människor är det mer komplext än i många andra verksamheter. Om jag jobbar inom hemtjänsten och kommer hem till någon med ångest eller som är berusad, är det ju inte bara att gå. I stället är arbetet detaljstyrt av andra, som byggt upp organisationen på det som går att mäta och är tydligt. Men äldreomsorgen är så mycket mer än detaljer, det handlar om människors liv som kan förändra sig timme för timme.”

Artikel: Chefen nyckelspelare för friskare arbetsplatser

Torsby kommun är ett föredöme och deras arbete med att minska sjukfrånvaron och komma in i ett tidigt stadie och individanpassa stödet visar på möjligheterna. Det går att vända höga sjuktal, det går att ändra synsätt och det går att ändra arbetssätt – helt i de nya Arbetsmiljöföreskrifternas anda.

Här ser man den drabbade (undersköterskan med tilltagande sjukfrånvaro) som ett subjekt som själv måste vara delaktig och tillsammans med resurspersoner (enhetschef – HR-person – handläggare på Försäkringskassan – företagshälsa) planera det förebyggande arbetet. Upplägget bygger på en salutogen (hälsofrämjande) grundsyn där den drabbade alltid är i centrum. Hälsan ses utifrån ett helhetsperspektiv. HR-strateg Tina Bengtsson säger:

”Det handlar om att få verktyg för att hantera den belastning som livet i regel ger”.

Artikel: Kommunen som vände trenden – Lägst frånvaro i landet samt Man vill ju att alla ska må bra

Reflektera om arbetsmiljöarbete:

16. Kommentera ovan tre citat. Vad menar man? Vad stämmer med din uppfattning? Eventuella invändningar?

17. I Torsby är den av ohälsa drabbade huvudpersonen i sin egen rehabilitering. Vilka vinster ser du med detta förhållningssätt?

18. I Torsby ser man den enskildes hälsa ur ett helhetsperspektiv. Vad innebär det om du tittar på dig själv? Vad tilltalar dig av detta synsätt? Vilka eventuella svårigheter/risker ser du?

19. Tre prioriterade områden nämns i de nya föreskrifterna. Vad ryms inom respektive område på din arbetsplats? Vilket av områdena är prio ett vid förbättringsarbete?

Artikeln om musik i äldreomsorgen:

Musikterapeut Lis Jacobsson med ansvar för musik som arbetsmetod i Sundbybergs kommun visar på hur livskvaliteten skulle kunna höjas inom äldreomsorgsarbete, om kunskap och resurser ökade avseende musikens betydelse. Några berättelser från Lis Jacobssons äldreboenden är mycket tydliga och rörande, bland annat om en grupp äldre nedstämda män som hittade sig själva och nya medmänniskor genom en musikgrupp. Genom att inte bara lyssna på musik tillsammans utan också arbeta med andning och rörelse berörs människans samtliga dimensioner, som den fysiologiska, psykologiska, sociala och existentiella. Ett arbete utifrån Lis Jacobssons erfarenhet är i allra högsta grad ett värdegrundsarbete, i och med att det leder till ökat välbefinnande.

Reflektionsfrågor:

20. Vilka är dina egna erfarenheter av musikens betydelse inom demensomsorg?

21. Dina egna erfarenheter av musikens betydelse inom äldreomsorg i stort?

22. Vad känner du när du läser om gruppen äldre män som möts i sitt musikintresse och hittar livsgnistan igen?

23. Vad av Lis Jacobssons arbetssätt i Sundbybergs kommun skulle din enhet kunna använda sig (mer) av?

Avslutande reflektion:

Än en gång har vi fått klart för oss att det är på den strukturella nivån där förutsättningarna för var och ens arbete inom äldreomsorgen skapas, både på nationell nivå (arbetsmiljöföreskrifterna) och på kommunal nivå (budget och organisation). Utifrån dessa förutsättningar bedrivs en verksamhet som ska möta människor i svåra livssituationer och förmedla hopp och omtanke samt ge omsorg, allt ifrån städ och inköp till palliativ vård. För att klara av verksamhetens svåra uppdrag är det nödvändigt att ha en hållbar arbetsmiljö.

Reflektionens sista frågor blir:

24. Vad har varit extra intressant och tankeväckande?

25. Hur kan och vill du bidra utifrån det du fått med dig av ovan artiklar och reflektioner?

Monika Forsman

Monika Forsman

Monika Forsman är Tidningen ÄO:s expert på grupphandledning. Hon är socionom, föreläsare, handledare och författare. Hennes specialområden är hur den nationella värdegrunden kan användas i praktiken och samtalet som verktyg i vardagen.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant