Chefer duckar för laddad fråga

Sexuella trakasserier som arbetsmiljöproblem inom äldreomsorgen är ingen aktiv fråga vare sig hos facket eller hos arbetsgivarna. Inte för att frågan är oviktig, utan för att den för många är ett laddat område.

– En klapp i ändan eller ett vulgärt språk kan vara fruktansvärt kränkande, även om man som undersköterska vet att de sexuella trakasserierna beror på demens. Därför är det viktigt att ledningen på varje arbetsplats tar tag i frågan och lyfter den, säger Ann Georgsson, ombudsman på Kommunal.

På förbundskontoret får de inte särskilt mycket information om sexuella trakasserier, men Ann Georgsson anser att det beror på att det är ett område där locket ligger på från alla håll. Okunskap är en förklaring, men också att frågan är laddad och väcker, i hennes tycke, obefogade skuldkänslor. Det kan vara svårt för den enskilde medarbetaren att ta upp en brukares sexuella utspel. Dels för att man som arbetstagare kanske anklagar och tar på sig skulden själv, dels för att sex är en privat fråga som inte faller sig naturlig att prata om.

– Om det till och med är svårt att ta upp när brukare har problem med alkohol, så kan jag föreställa mig att sex är ännu svårare att prata om. Särskilt för dem som hoppar in på timmar och saknar tryggheten av en fast anställning, säger Ann Georgsson.

Att undersköterskornas vardag ibland rymmer sexuella trakasserier är svårt att undvika – arbetar man med människor kan allt hända och expressiva och ibland gränslösa sexuella utspel kan vara en del av demenssjukdom.  

– Det här händer och därför finns det inga genvägar – frågan måste upp på bordet på arbetsplatsen, säger Ann Georgsson.  

”Det är aldrig okej med sexuella trakasserier och därför är det viktigt att diskutera hur man som medarbetare ska hantera och bemöta det.”

Hon förespråkar handledning och reflektion för alla anställda, oavsett om man är timvikarie eller tillsvidareanställd. Ingen ska behöva bära känslan av att ha blivit kränkt eller känna skuld för att så har skett, utan det ska bearbetas tillsammans med kollegerna i arbetsgruppen.

– Det är aldrig okej med sexuella trakasserier och därför är det viktigt att diskutera hur man som medarbetare ska hantera och bemöta det, säger hon.

På Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tar det lite tid att finna någon som uttalar sig i ämnet. Inte på grund av brist på god vilja, utan för att demenssjukas sexualitet inte är definierat som ett särskilt arbetsmiljöproblem inom äldreomsorgen. Ned Carter som arbetar med arbetsmiljöfrågor på SKL blir omedelbart nyfiken och konstaterar att det är tråkigt att ämnet inte ligger på bordet inom äldreomsorgen. Hans förklaring är att sexualiteten blir en del av en mera generell riskbedömning.

– Det här är ju väldigt individuellt och min tro är att det därför är en del av individens vårdplanering och att besvärande sexualitet ingår i en generell riskbedömning. Det kan ju också variera över tid, säger Ned Carter.

Han anser att åtgärderna varierar beroende på den individuella vårdplaneringen, men nämner några viktiga generella. Personalen måste ständigt få tillgång till ny och adekvat kunskap. Och vid introduktion för nyanställda bör de tillsvidareanställda få möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter och konkreta råd kring hur de arbetar med sexuellt utlevande omsorgstagare.

För den tillfälliga personalen är det också viktigt att veta till vem de vänder sig om det blir problem. Det viktiga är att inte negligera problematiken, utan ta den på allvar.

Gunhild Wallin

Gunhild Wallin

Socionom och journalist samt verksam vid Ersta Sköndal högskola.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant