Samtidigt som köerna till landets äldre­boenden växer, blir det allt svårare att rekrytera personal till omsorgen. Det ökar behovet av investeringar i ny teknik, som kan avlasta personalen.

– Alla som kan läsa ett diagram ser att det finns väldigt stora behov av äldreomsorg. Fram till 2030 ser det mycket intressant ut, säger David Fredriksson, marknads- och affärsutvecklingschef på Frösunda Omsorg.

Ambitionen är naturligtvis att växa på marknaden, men enligt David Fredriks­son att göra det utifrån den devis som pryder företagets webbsida: ”Här bestämmer kunden”.

– Vi vill fokusera på individen och utgå från vad våra kunder önskar. Vi vill göra revolution!

Alla vårdbolag säger att de utgår från individen – på vilket sätt sticker ni ut?

– Ska man göra det på riktigt måste man tänka på det här sättet i varje aspekt av bolaget, från hur vi bygger äldre­boenden till ledarskap och värderingar. Annars blir det bara en påklistrad reklamslogan.

Frösunda driver tio boenden på entre­prenad åt olika kommuner och fyra i egen regi. Planen är att fortsätta bygga boenden och David Fredriksson är övertygad om att kommunerna med sin pressade ekonomi behöver hjälp med det under de kommande åren. Han är också övertygad om att privata  aktörer är nödvändiga för att finansiera den tekniska utvecklingen.

– Vår roll är delvis att hjälpa till med tunga investeringar. Vi tror inte att teknik kan ersätta medarbetare, men arbetsuppgifter kommer att förändras. Robotar kan ge tid som skapar värde för de boende. Det är där vi får de stora vinsterna.

Även Ulla Tansen, affärsområdeschef på Vardaga (tidigare Carema), ser en framtid där privata vårdbolag går in när kommunernas pengar inte räcker.

– Vi bygger mycket i egen regi, vilket gör att kommunernas investerings­behov inom äldreomsorgen minskar och att de kan lägga pengarna på annat, säger hon.

Vardaga fortsätter sin inriktning mot särskilda boenden och den specialiserade äldreomsorgen. Med fler och fler som drabbas av demenssjukdom ser Ulla Tansen ett stadigt ökande behov av platser.

En av de stora framtidsfrågorna för såväl vård­bolagen som den kommunala äldreomsorgen är bemanningen.  Därför tog Vardaga tidigt kontakt med migrationsverket och erbjöd praktikplats för nyanlända, berättar Ulla Tansen.

– Nu samarbetar vi med arbets­förmedlingen för att försäkra oss om att en del av de många personer som kommit till Sverige de senaste åren kan bli en del av den framtida bemanningen av äldreomsorgen.

Ulla Tansen menar att det är helt nödvändigt, eftersom bristen på undersköterskor slår hårt mot äldre­omsorgen.

–Därför måste vi se om det finns personer som kan utföra arbetsuppgifter som inte kräver undersköterske­kompetens, så att undersköterskorna kan bli mer specialiserade på det som kräver omsorgskunskap.

Däremot är Ulla Tansen tveksam till om en legitimation av undersköterskor är rätt väg att gå.

– Så länge det inte finns en enhetlig syn på vad det innebär att vara undersköterska är det svårt att införa leg. Vi jobbar med omsorg och omhändertagande i människors eget hem. Det blir en annan roll än den som undersköterskor som jobbar inom sjukvården har.

Ammy Wehlin, affärsområdeschef för Atten­do Skandinavien äldreomsorg, pekar på att även behovet av sjuksköterskor kommer att förbli stort.

– Vi ser redan nu att konkurrensen om landets sjuksköterskor är svår och på längre sikt utbildas det för få.

Även Ammy Wehlin framhåller de privata aktörernas ambition att vara en långsiktig samarbetspartner till kommunerna.

– Samtidigt behöver vi, och övriga delar av välfärdssektorn, sunda ekonomiska villkor och en långsiktighet från kommunernas sida, säger hon.

Uttalandet ska även ses mot bakgrund av förslaget från regeringens utredare Ilmar Reepalu om ett vinsttak för att höja kvaliteten i välfärden. Ett förslag som inte helt överraskande fick hård kritik från vårdbolagen.

David Fredriksson på Frösunda Omsorg betraktar förslaget som ett vinstförbud.

– Det är ingen bra idé om det privata näringslivet ska fortsätta investera i fastigheter och utveckling. I slutänden är det en fråga för dem som lånar ut pengar till de här projekten, säger han.

Kristina Ahnde, chef för affärsområde äldreboende på vårdbolaget Aleris, anser att tekniska lösningar är ett nödvändigt komplement inom omsorgen.

– Inom 4–5 år kommer vi att se stora skillnader jämfört med i dag, säger Kristin Ahne, chef för affärsområde äldreboende på vårdbolaget Aleris.

Hon tycker sig se en mer positiv inställning till teknikutvecklingen, både hos äldre och deras anhöriga.

– Mycket handlar om hur vi presenterar de tekniska lösningarna. Vi byter ju inte ut den mänskliga kontakten. Det ska hela tiden finnas en anledning till att vi använder oss av teknik i stället för av en medarbetare, säger Kristin Ahne.

Aleris driver både egna äldreboenden och på entreprenad av kommunerna, samt hemtjänst och hemsjukvård. Kristina Ahne menar att alla tekniska lösningar utgår från individens behov.

– Den enskilde ska kunna upprätthålla sin integritet och sitt själv­bestämmande i så stor utsträckning som möjligt.

Ett exempel på det är, menar hon, nattillsyn med kamera, som ökar tryggheten för både boende och personal. Kamerorna varnar om något inte står rätt till i lägenheterna, samtidigt som den äldre slipper bli väckt när nattpersonalen går sin runda.  Sensorer som känner av rörelsemönstret hos personer med demenssjukdom är ett annat exempel där digital teknik kan skapa trygghet för såväl den sjuke som personalen.  

Kristina Ahne tror att både offentliga och privata vårdgivare de närmaste åren måste pröva sig fram för att hitta de optimala tekniska lösningarna.