Eviga tonåringar ställer nya krav

De är många, de tar sig själva på stort allvar och de är uppvuxna och formade av välfärdssamhället. Nu står samhället inför utvecklingen av folkhemmet 3.0 för att möta rekordgenerationens behov och förväntningar.

Slagkraftiga uttryck hjälper ofta till för att lyfta viktiga frågor i samhälls­omvandlingen.

I en presentation den 1 december 2004 använde dåvarande finans­ministern Pär Nuder denna formulering: ”Detta köttberg av 40-talister som vi 60-talister ska föda – det är en realitet att försörjningskvoten riskerar att bli ett problem.”

Och nu är vi där. Flertalet i den generationen har gått i pension, eller gör det snart, och de äldre i denna population närmar sig 80-årsåldern. Försörjningskvoten – andelen personer i yrkesaktiv ålder (20–64 år) i förhållande till den övriga befolkningen – blir alltmer utmanande.

Rekordgenerationen är den benämning vi i våra studier använt för de talrika årskullarna födda under 1940-talet och en bit in på 1950-talet. En mycket stor och stark grupp, som tar sig själv på stort allvar, och vars medlemmar är uppvuxna, fostrade och formade under rekordåren på 1950- och 60-talen. Den kännetecknas av ett antal övergripande värderingsskiften. Bland dessa märks bland annat att man i ökande utsträckning känner sig obekväm inför åldrandet, har ett ökat fokus på självförverkligande och upplevelser samt att det handlar om kunnigare och kräsnare konsumenter.

Att inte kunna ta hand om sig själv på äldre dar – att bli som ett kolli – är för denna generation otänkbart. Att inte få den vård man behöver är också ett stort orosmoln. Det är i de egna barnen, sin egen identitet, kunskap, erfarenhet och bostad som man har sin trygghet. Tillgång till bra sjukvård, att kunna åldras med värdighet, att kunna behålla den personliga integriteten och att kunna umgås med andra är viktigt när man blir gammal. Alla dessa delar, tillsammans med hur framtida vård och omsorg ska tillhandahållas, bidrar till att boendet i framtiden får en ännu större betydelse i äldrelivet.

Förändringsarbetet i välfärdssektorn behöver hålla ett högre tempo samtidigt som det utmanas av såväl bemanningsproblem som prioriteringsutmaningar. Det blir både gasa och bromsa och osäkerheten breder ut sig bland beslutsfattarna. Hur vågat får man tänka och hur långt kan ny teknik hjälpa till när folkhemmet 3.0 ska skapas?

Uttrycket Nära vård har etablerats som samlingsnamnet på mycket av det som görs eller ska göras. Med hjälp av ny teknik och nya organisatoriska lösningar ska vård och omsorg flyttas närmare individen. Det handlar om att göra hemmet till primär instans för livets alla hälsofaser i det framtida hälso-, vård- och omsorgslandskapet. Utmaningarna är många när den nära vården ska finnas enkelt tillhands när man behöver den, och ska hjälpa individen att hålla sig frisk och se till att hen kan göra det mesta själv. Det handlar om att bidra till att få vardagen att fungera för den enskilde och att hjälpa ensamma ur sin ensamhet. Allt detta och en hel del annat förväntas stödjas av informationssystem som sömlöst fungerar tillsammans. I en samverkan mellan offentliga, privata och ideella aktörer samt anhöriga på en nivå som vi aldrig tidigare varit i närheten av.

”Den enes hem är den andres arbetsplats. Hemsjukvården blir Sveriges största sjukhus.”

Sannolikt ser boenderesan mycket annorlunda ut för framtidens äldre. Att bo utomlands, eller på ett lyxigt livsstilsboende, blir populärare i en första fas av senior- och äldreboenderesan. På senare år har flera aktörer utvecklat nya typer av senior- och äldreboenden i Sverige. Aktörer framför allt i Sveriges städer riktar in sig på olika segment av marknaden och utmärker sig på en mängd olika sätt, av vilka många skiljer sig från vad man typiskt tänker på som ett klassiskt boende för äldre.

Bovieran är en tydlig illustration på vad som skapar efterfrågan. Kommuner står i kö för att få bygga nästa u-formade Bovieran-hus med den 1 600 kvm stora vinterträdgården inne i u-formen. I ett av de senaste projekten fanns det cirka 600 individer på intressentlistan för de 54 lägenheterna.

Att bo tillsammans blir viktigt i folkhemmet 3.0. Den egna bostaden i kombination med väl tilltagna gemensamma utrymmen blir en viktig princip när trygghet och anständiga former för äldrelivet ska skapas.

Delningsekonomin kommer sannolikt att utvecklas även i boendemiljöer för äldre. Det finns saker man har som inte alltid används och som kan delas med andra, som exempelvis bilen, cykeln och verktygen.

Det är inte enbart vår boendemiljö och vår relation med vård- och omsorgsaktörer som påverkas av denna förändring. Distribution och logistik utgör definitivt en viktig komponent i utvecklingen. Nära vård behöver en väl utbyggd infrastruktur för att fungera samordnat och kostnadseffektivt.

Forskarna säger att en 70-åring i dag motsvarar en 60-åring för 50 år sedan. Vi förskjuter ålderdomen mot högre ålder. De säger också att den viktiga faktorn bakom den högre genomsnittliga levnadsåldern utgörs av att så många fler närmar sig 100 år, men att det inte blir några stora förändringar i hur gamla de äldsta blir. Samtidigt ökar andelen som rapporterar långvariga problem men det är inte lika många som känner sig begränsade av detta. Vilken betydelse nya hjälpmedel och ny teknik har i det sammanhanget är inte tydligt.

De som ska tillhandahålla boende för äldre-äldre i rekordgenerationen gör säkrast i att tänka i banor som att det handlar mer om hälsa och välmående än vård och omsorg, att man inte slutar vara unik bara för att man blir äldre och att man vill vara en del av samhället.

Principen med hemmet som primär instans för livets alla hälsofaser i det framtida hälso-, vård- och omsorgs­landskapet innebär att den enes hem är den andres arbetsplats. Hemsjukvården blir Sveriges största sjukhus. En när­miljö där vården medskapar och bidrar till ett meningsfullt liv.

Räkna med spänningar på detta område när den nya tidens äldre och deras förväntningar ska mötas med nära vård blandad med digitala lösningar.

Mats Olsson

Mats Olsson

Framtidsstrateg och Director Health & Healthcare på Kairos Future. Han har stor erfarenhet av att leda framtidsprojekt inom hälsa, sjukvård och omsorg och har tidigare haft ledande befattningar inom läkemedelsindustrin.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant