Kommunernas skatteintäkter ökar inte i den takt som krävs för att möta kraven på en fungerande vård, skola och omsorg de närmaste åren.

– Skatteintäkterna är visserligen all time high i år. Men vi är på väg in i en situation som påminner om 1990-talet i kommuner och landsting, säger Annika Wallenskog.

Sedan första september är hon SKL:s nya chefsekonom och en av hennes första uppgifter var att presentera den senaste ekonomiska rapporten. Där görs beräkningar av hur kommunernas och landstingens ekonomi kan utvecklas fram till 2020. Slutsatsen är att hela 50 miljarder kronor fattas.

– Jag vill understryka att det inte handlar om en prognos utan en kalkyl gjord på kända uppgifter. Hur mycket pengar som saknas när besparingar och rationaliseringar genomförts framgår inte av den här kalkylen. Men det som är uppenbart är att förändringar måste ske.

För anställda som redan ”trollar med knäna” för att få krav och resurser att mötas betyder det ännu tuffare för­utsättningar. Inte nödvändigtvis för att de måste springa fortare, men ökade resurser förefaller vara en hägring.

– En ny våg av effektiviseringar krävs, säger Annika Wallenskog.

Hennes perspektiv är makro­ekonomiskt. Budskapet är att alla verksamheter inom kommunerna behöver genomgå förändringar. Själv har hon bland annat varit kommundirektör i Vallentuna och ekonomichef på lasarettet i Västerås på 1990-talet.

– Då var omfattande besparingar och effektiviseringar nödvändiga. Många av oss sa då: ”Det går inte, folk kommer att dö.” Men det gick och det kommer att gå den här gången också, säger hon bestämt.

Många av oss sa då: ´Det går inte, folk kommer att dö.´Men det gick och det kommer att gå den här gången också.

Rösten är lite hes men det är omöjligt att tvivla på hennes övertygelse. Händerna och armarna rör sig intensivt upp och ner. Hesheten förklaras av att hon varit iväg några dagar med den egna avdelningen och kvällen avslutades med karaoke. Sång för full hals i nio minuter har ett pris. Konferensen var ett sätt att visa medarbetarna vad hon vill med verksamheten. Vem hon är vet alla sedan länge på SKL. Hon började som analys­chef 2010 och har därefter vikarierat som chefsekonom och blev biträdande chefsekonom för ett och ett halvt år sedan. En av de viktigaste uppgifterna med det nya uppdraget är att ta fram och presentera beslutsunderlag för kommuner och landsting, anser hon.

– Min roll är att beskriva hur det ser ut. Ekonomin, demografin, urbaniseringen, rekryteringsbehovet. Det är viktigt att visa på att besvärligare tider väntar. Men också på alla möjligheter som finns, säger hon.

Det är ganska tyst på åtta trappor i SKL:s huvudkontor på Södermalm i Stockholm. Många av medarbetarna åkte direkt hem efter konferensen, men Annika Wallenskog åkte tillbaka till kontoret. Så mycket ändringar har hon inte hunnit göra i arbetsrummet med fantastisk utsikt över Riddarfjärden. Fokus ligger på jobbet och förutom chefsekonomens beskrivande uppdrag anser hon att en lika viktig roll är att peka på hur det går att vända kurvor uppåt.

– Jag tror benhårt på ökad teknik­användning och digitalisering. Den utvecklingen är redan inledd men kan breddas och skyndas på. Inte minst när det gäller välfärdstjänster.

Hennes vision är att kommuner och landsting ska ta ett tydligt teknikkliv de närmaste åren.

– För 10–15 år sedan gick vi fortfarande till banken eller resebyrån och fick hjälp. Nu gör folk sina ärenden framför datorn hemma. Samma sak borde ske i vår sektor. Hur mycket som helst går att göra.

Ökad teknikanvändning kommer också att förändra innehållet i arbetet. Det kan därmed bli ett sätt att underlätta det omfattade rekryteringsbehovet som finns inom den kommunala sektorn.

Era egna siffror visar på att 230 000 anställda måste rekryteras fram till 2023 och merparten av dem är undersköterskor. Hur ska det gå till?

– Med digitalisering och ökad teknik­användning bör det bli lättare att rekrytera personal. Jobbens innehåll förändras. Morgondagens jobb inom exempelvis äldreomsorgen blir annorlunda. I stället för att byta blöjor kan framtidens jobb handla om att lära äldre hur de använder datorn, säger hon och fortsätter.

Morgondagens jobb inom exempelvis äldreomsorgen blir annorlunda.

– Men det räcker inte. Sättet att organisera verksamheterna behöver också ändras. Det är till exempel bättre att undersköterskor och sjuksköterskor gör det de är bra på. Städning och annat kan andra göra. Det innebär också att vård- och omsorgsuppgifterna uppvärderas.

Andra sätt att fylla vakanta tjänster kan, enligt Annika Wallenskog, vara att locka nyblivna pensionärer att jobba inom vård och omsorg. Även om en del arbetsuppgifter kan vara för tunga för dem ser hon saker de kan göra.

Brist på personal brukar leda till att lönerna ökar. Snart är det avtalsrörelse. Hur kommer lönerna att utvecklas inom kommuner och landsting?

– Vi ser tendenser på olika håll att kommunerna bjuder över varandra för att locka över personal när de egentligen borde göra tvärtom, samarbeta för att undvika att lönekostnaderna ökar. I våra kalkyler har vi emellertid inte räknat med att vi ska ha högre lönekostnads­ökningar än andra sektorer på arbetsmarknaden.

En viktig, kanske avgörande, pusselbit för den framtida kommunala ekonomin är att flyktingar får jobb. Helst inom vård och omsorg och gärna i glesbygd.

– Att många flyktingar flyttar till storstäderna är ett stort och växande problem. De behövs ute i landet. I många kommuner är åldersfördelningen hos befolkningen skev – det finns enbart gamla kvar. Och deras behov av vård och omsorg är lika stort som på andra ställen.

Urbaniseringen, att många flyttar från glesbygdskommunerna in till större städer, är ett underskattat problem, understryker Annika Wallenskog. Skillnaderna mellan olika kommuner ökar och måste uppmärksammas och diskuteras mer. Kostnadsutvecklingen inom äldreomsorgen kommer också att påverkas av i vilken takt olika boendeformer byggs. Att det finns för lite anpassat boende för äldre är helt klart och investeringar måste ske. I ett ekonomiskt perspektiv är det sämre om äldre som kräver tillsyn dygnet runt måste bo hemma för att alternativ saknas. Kostnaderna för detta behöver tydliggöras. Samma sak gäller skillnaderna mellan olika kommuner.

– Tyvärr är statistiken när det gäller äldre skakig och vi hoppas på förbättringar, till exempel när det gäller antalet vårdtagare i äldreboenden. Men också kostnaderna när det gäller antal brukare. En förbättring av det här är viktig, inte minst för att det ökar möjligheterna för kommuner att jämföra sig med var­andra.