Danskt minisamhälle väcker starka känslor

● Mitt i den danska småstaden Svendborg ligger Bryghuset Demensby, ett inhägnat område med allt från affärsgata och bibliotek till hönshus, där personer med demenssjukdom bor och kan röra sig fritt.

● Att hägna in ett område och kalla det demensby har varit kontroversiellt. En av de hårdaste kritikerna är Nis Petter Nissen, direktör för Alzheimersföreningen i Danmark, som varnar för att demenssjuka isoleras i ett parallellsamhälle.

Bryghuset demensby invigdes den 21 november förra året. Processen från idé till verklighet gick snabbt.

– Demens är hett i Danmark. Du kan knappt öppna en tidning eller se ett nyhetsprogram utan att få veta att allt fler och allt yngre kommer att få demens. Politikerna här är medvetna om det, berättar Annette Søby, som varit med från starten.

Bakgrunden var en studieresa till holländska demensbyn De Hogeweyk. Med på resan var Annette Søby, enhetschef Eva Aagesen, äldreomsorgschefen och en av demenskonsulenterna. På De Hogeweyk finns restaurang, konsertlokal, bar, butiker och mycket annat som ingår i det dagliga livet för alla medborgare. 150 frivilliga är engagerade i verksamheten, så det omgivande samhället kommer ofta till De Hogeweyk.

Besökarna från Svendborg åkte hem, fyllda av energi och lust att bygga sin egen variant. Blickarna riktades snart mot Bryghuset. Det är ett av stadens sjutton ”pleiecenter”, omsorgsboenden, och ligger på ett gammalt brygghusområde – därav namnet.

”Och rent filosofiskt kan man undra – vad är en konstruktion? En frisör är väl lika mycket en frisör här, som någon annanstans.”

– Politikerna blev snabbt engagerade och mindre än två år efter vårt besök kunde vi inviga Bryghusets Demensby. Vi fick också extra tilldelning på 7,4 miljoner kronor (ca 9,9 milj SEK) för att köpa en tomt och anlägga en park, berättar Annette Søby.

Trots att 80 procent av de 125 personer som bor här lider av demens märks ingen oro. Det är lugnt i samlingsrummet, stilla i korridorerna och utomhus sitter några boende och samtalar med låga röster.

En porlande bäck, en välvd bro över en damm och några välmående hönor som pickar under ett äppelträd kompletterar bilden.
Hönorna har också en särskild plats i historien om Bryghuset Demensby. De representerar en av de goda historierna som projektledare Annette Søby vill sprida om byn för att visa att också demenssjuka kan ha ett bra liv med meningsfulla aktiviteter.

– Ove är en av våra boende och han tar ansvar för att släppa ut hönorna varje morgon och ta in dem på kvällen. Han har också varit med och byggt hönshuset och sköter om det. Det ger honom en roll och också status. Andra boenden turas om att plocka äggen. De kan till exempel bli en kaka som bakas tillsammans, så genom hönsens skapas många meningsfulla aktiviteter, säger hon.

Tanken med Bryghuset är att skapa ett minisamhälle som är så likt det vanliga samhället som möjligt, men anpassat till dem som lider av kognitiv svik. Aktiviteter erbjuds både inomhus och utomhus, i musikbiblioteket har till exempel en stor grupp boende samlats för att delta i ett ordspel. Det finns också en ”affärsgata” med en butik som har öppet fem dagar i veckan. Vägg i vägg finns ett herrum, en skönhetssalong och ett motionsrum. Butiken erbjuder secondhandkläder och de mest varierande föremål som donerats till demensbyn.
Jytte Voigt, en av de boende, fingrar kunnigt på en prickig kjol men tvingas konstatera att hon är för smal. Bakom disken står Dorthe Christensen, en av de 30 frivilliga som är knutna till demensbyn. I dag är hon pensionär efter att ha arbetat med demenssjuka tidigare.

– Jag trodde jag skulle vilja vila, men det här är spännande och jag får använda min kunskap.

Ambitionen är att dra in det omgivande samhället i Bryghuset. Varannan vecka kommer till exempel fruktodlare Anna Stengård och säljer frukt. Andra dagar kommer en blomsterförsäljare.

Det är roligt att komma hit och prata med de boende. Vi människor behöver varandra och kanske ger jag de boende lite glädje och jag får det av dem. De brukar också besöka mig på min gård, berättar hon.

”Det är viktigt att få med med­arbetarna, så att de också är en del i att skapa en värdig och bra vardag.”

Området är inhägnat men inte låst. De boende kan gå ut ur byggnaderna när de vill eller röra sig fritt i hela området. Det är den ökade friheten som är grunden för att det är lugnare, konstaterar flera av medarbetarna.

– Förr ägnade vi många timmar åt att leta efter boenden ute i staden. Det är tid som vi nu kan använda till annat, inte minst att hitta meningsfulla aktiviteter som är anpassade till våra boendes sjukdom. Mycket kraft gick också åt att hindra människor från att gå ut, vilket i sin tur skapade oro. Nu kan den energi som skapas av inre oro bli använd genom att de är fria att röra sig, säger Eva Aagesen, en av två enhetschefer på Bryghusets Demensby.

Dorthe Christensen jobbar extra i butiken en gång i veckan. Hon och hennes man reser mycket och brukar också visa bilder och berätta om sin resor på Bryghuset.

Pia Anna Skovmøller och Eva Aagesen är båda enhetschefer och leder verksamheten på Bryghuset Demensby.  

Gudrun Volder visar gärna sitt rum och samtalar samtidigt med Beatrice Ngatsiebe.

 

Prev
Next

Pia Anna Skovmøller, den andra enhetschefen, sökte sig hit för ett halvår sedan från ett annat av kommunens demensboenden.

– Jag ville verkligen komma hit. Jag vill kunna påverka utvecklingen eftersom jag tror att vi här kan ge de demenssjuka en vanlig och bra vardag.

De båda cheferna är mitt i processen att skapa en enhet av det som tidigare varit två olika sektioner. Eftersom demensbyn knappt har ett år på nacken pågår processen fortfarande med att skapa en verksamhet för människor med demensdiagnos av det som tidigare rymt både somatiskt sjuka, demenssjuka, korttidsboende, äldre- och seniorboende.

Också yngre med olika diagnoser bor på Bryghuset, som funnits i 20 år. Gradvis, när det blir lediga lägenheter, slussas demenssjuka in.

– Det är viktigt att få med medarbetarna, så att de också är en del i att skapa en värdig och bra vardag. De måste få rätt redskap och rätt kunskap, säger Pia Anna Skovmøller.

De leder 50, respektive 60 medarbetare var och har inga underchefer. Det är vanligt i Danmark, precis som i Sverige, och inget de egentligen har tid att diskutera.

Men att hägna in ett område och kalla det demensby har varit kontroversiellt. Nis Petter Nissen, direktör för Alz­heimersföreningen i Danmark, har kritiserat byn för att vara ett parallellesamhälle.   Annette Søby menar att en person lider av kognitiv svikt är behoven andra än hos den friske betraktaren.

– Vi ser ju att inhägnaden ger frihet. Och det är inte förbjudet att gå ut eller att komma hit på besök. Och rent filosofiskt kan man undra

– vad är en konstruktion? En frisör är väl lika mycket en frisör här, som någon annan stans. Men vi erbjöd både personal och boende att få flytta någon annanstans om de inte ville vara kvar.

Byn väcker också stort intresse, på ett öppet hus kom uppemot 700 personer. Utöver nätverket av frivilliga finns en stödförening som arbetar med att vara ambassadörer för Bryghuset, fungera som bollplank och att ansöka om bidrag.

Demensbyn har haft studiebesök från alla de nordiska länderna, men det har också kommit besökare från Japan och Tyskland.

– En sak som är rolig att förmedla är att det inte varit särskilt dyrt, eller särskilt svårt, säger Annette Søby.
Alzheimerföreningen varnar för isolering

Bryghuset Svendborg Demensby

Bryghuset Demensby är den första demensbyn i Danmark och invigdes i november 2016. Den ligger inne i Svendborg, en stad på södra Fyn.

Ambitionen är att skapa ett minisamhälle som ger människor så hög grad av frihet och trygghet som möjligt, trots sin sjukdom.

Bryghuset var tidigare ett vanligt äldreboende, men har kompletterats med en stor obebyggd tomt. Där anläggs nu i samråd med de boendes önskemål en park som i dagsläget har damm, promenadstigar och hönshus. Byggnaderna skapar i sig själva en innegård och resten av området är stängslat med en öppen in- och utgång.

Flera forskningsprojekt har nyligen knutits till demensbyn och kommer att följa utvecklingen.  

Här finns 125 boenden och 110 medarbetare.

Bryghusets Demensby är inspirerat av demensbyn De Hogeweyk i Nederländerna.

Alzheimerförening varnar för isolering

Genom att placera demens­sjuka i en by för sig finns risk för att de hamnar i ett parallellsamhälle. Det anser Nis Petter Nissen som är direktör för danska Alzheimer föreningen.

Nis Petter Nissen är kritisk till demensbyn i Svendborg av flera skäl. Det ena är att han anser nattbemanningen är oförsvarligt låg. Det andra är att han anser att det är fel att isolera demenssjuka i en egen by. Modellen har prövats tidigare, till exempel för mentalsjuka, och har aldrig varit lyckat, konstaterar han..

– Vi ställer därför frågan om man verkligen hjälper människor genom att isolera dem. Om man väljer att exkludera eller inkludera demenssjuka i samhället handlar om människosyn, säger Nis Petter Nissen.

Han ser demensbyn i Svendborg mer som ett omsorgsboende än en by, och är positiv till de aktiviteter som finns där och sättet att se hela män­niskan. Däremot är han kritisk till att de boendes frihet inom området sker på bekostnad av att de inte är en del av det övriga samhället.

I Danmark pågår utvecklingsarbete, bland annat i Odense och Esbjerg för att skapa demensvänliga samhällen. Där lever demenssjuka mitt i det vanliga samhället och tryggheten skapas genom att utveckla kunskap om sjukdomen i närmiljön, till exempel i omgivande butiker.

– Jag tror tiden har gått ifrån demensbyar som den i Svendborg och den holländska förlagan. I dag får demenssjuka omsorgsboende först i det allra sista skedet av sin sjukdom och bor på boende i genomsnitt mindre än ett år.

Det innebär att många demenssjuka kommer att bo kvar i sina vanliga bostäder. Därför är det viktigt att skapa samma frihet och trygghet som de beskriver i demensbyn ute i samhället, betonar Nis Petter Nissen.

ENKÄT Har demensbyn inneburit skillnad i ert sätt att arbeta med demenssjuka?

Gitte Madsen, har arbetat på Bryghuset med demenssjuka i tio år.

– Det är inte helt förändrat, men vi har mindre grupper, vilket gör att vi får mer tid för meningsfulla aktiviteter. När någon kommer med en idé eller önskning på aktivitet så försöker vi förverkliga den. Parken är en stor förändring eftersom våra boenden kan gå ut själva utan att vi är oroliga. Det här är ett vidunderligt jobb som gör mig lycklig. Jag får livsglädje och kan ge det tillbaka.

Marianne Egerdal, har arbetat 20 år inom äldreomsorgen och fem år på Bryghuset.

– Det är mer krävande nu eftersom det är fler demenssjuka, vilket betyder både mer omsorg och tålamod. Samtidigt var jag mer splittrad förr när det både bodde somatiskt sjuk och demenssjuka här, vilka inte alltid ville samma sak. Vi koncentrerar oss mer på de demenssjuka nu och gör verkligen skillnad med meningsfulla vardagsaktiviteter. Det är också roligt med parken. Jag trivs och känner glädje i mitt jobb.

Laila Hansen, har arbetat med demenssjuka på Bryghuset sedan 2005.

– Omgivningen har blivit bättre, vilket inneburit att vi bekymrar oss mindre. Förr fick vi ägna timmar åt att hindra de demenssjuka från att gå ut eller att springa efter. Nu slipper vi det det är ”dejligt”. Våra boende är olika och det gäller att ligga lite före, för att undvika konflikter. Det kan tidvis vara tufft både psykiskt och fysiskt, men det är också ett spännande jobb.

Beatrice Ngatsiebe, anställd sedan 2006. Fick kontakt med Bryghuset genom en språkpraktik.

– Den stora skillnaden mot förr är de många aktiviteter. Oron hos nyinflyttade kan vara svår och då är det fantastiskt att se vilken betydelse aktiviteterna har. Att våra boenden kan gå i parken gör dem trötta och de blir lugna och kommer lättare i ro. Jag har bra kollegor och känner mig som en av dem. Det betyder mycket. Vi har också bra rutiner och vet vem som göra vad.
 

 

Gunhild Wallin

Gunhild Wallin

Socionom och journalist samt verksam vid Ersta Sköndal högskola.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant