Få enkla jobb försvårar etablering

Mellan fem och tio år. Så länge tar det för en person med flyktingbakgrund att komma in på den svenska arbetsmarknaden – längre än i många andra länder. En förklaring är att Sverige har lägst andel okvalificerade jobb i hela EU.

– Det största hindret för att komma in på svensk arbetsmarknad är språket, men det är också mycket viktigt att validera de kunskaper som de nyanlända har med sig så snabbt som möjligt, säger Timothy Heleniak, seniorforskare på forskningscentret Nordregio, som har inriktning på regional utveckling och planering.

Tidigare i år publicerade Timothy Heleniak forskningsrapporten ”From Migrants to workers”, som berättar om goda exempel på integration. Han och hans kolleger har studerat hur integrationen av nyanlända fungerar på ett antal orter i Norden. I början av nästa år kommer också en rapport som visar vad som lyfts fram inom forskningen som framgångsrika vägar att integrera nyanlända.

– Den nordiska välfärdsmodellen bygger på ett högt arbetsmarknadsdeltagande och därför är det viktigt att de som kommer hit antingen har rätt kompetens eller att de integreras på arbetsmarknaden snabbare än i dag, säger han.

Sverige har vuxit med cirka två miljoner de senaste 30 åren, men den största befolkningsökningen sker i storstadsområdena. Därför har många glesbygdskommuner sett positivt på de många utlandsfödda som kommit under senare år och velat verka för att de som beviljats uppehållstillstånd ska vilja stanna på de orter dit de anvisats.

”Sverige har lägst andel okvalificerade jobb.”

– Det finns större behov av arbetskraft i glesbygd och många kommuner har starka intressen av att de nyanlända ska stanna kvar, men många invandrare väljer – precis som de infödda svenskarna – att flytta till storstäderna, säger Nora Sánchez Gassen, också hon seniorforskare på Nordregio.

Att snabba på utlandsföddas etablering på arbetsmarknaden är centralt, säger de båda forskarna. För även om Sverige och de övriga nordiska länderna ofta hamnar på tio-i-topp-listor vad gäller utveckling, lycka, livslängd, innovationsförmåga och mycket annat är resultatet inte lika bra när det kommer till integration.

I Sverige är till exempel sysselsättnings­gapet mellan infödda arbetstagare och utlandsfödda större än i många andra länder. För en person med flyktingbakgrund tar det mellan fem och tio år att etablera sig på svensk arbetsmarknad.

En förklaring är att Sverige har lägst andel okvalificerade jobb i hela EU – bara 5,2 procent av jobben räknas som sådana. Samtidigt har 48 procent av de flyktingar som kommit under senare åren bara grundskoleutbildning.

Diskriminering, bristande validering, svårigheter att komplettera den utbildning man har, utebliven social inkludering och avsaknad av nätverk spelar också roll, enligt forskarna på Nordregio.

– Avgörande för integrationen är att utveckla modeller för validering. Vad kan den som kommer och hur kan kunskapen matchas mot arbetskraftsbehovet? Hur kan till exempel en doktor från Afghanistan använda sina kunskaper utan att behöva börja med en helt ny grundutbildning?

Han betonar att arbetet för att klara det framtida arbetskraftsbehovet i glesbygden och inom omsorgssektorn måste bedrivas på flera fronter. Integration är ett sätt, men det är också viktigt att få äldre människor att vilja jobba längre.

– Bristen på personal inom äldreomsorgen har delvis demografiska förklaringar, men beror också på branschens rykte, säger han.

När den stora flyktingströmmen kom till Europa hösten 2015 var Sverige ett av de stora mottagarländerna.

Sett ur ett demografiskt och arbetsmarknadsperspektiv är det både en möjlighet och en stor utmaning, konstaterar Timothy Heleniak. De som kommer är ofta yngre och i fertil ålder, vilket gör att de föryngrar befolkningen.

– Det här är något nytt för de nordiska länderna och kan innebära både nya idéer och ett tillskott till arbetskraften.

Fakta Nordregio

Nordregio med säte på Skeppsholmen i Stockholm är ett nordiskt forskningscenter med inriktning på regional utveckling och planering.

Ett viktigt område är demografisk utveckling kopplat till arbetsmarknaden, liksom hur de flyktingar som kommit till de nordiska länderna kunnat etablera sig på arbetsmarknaden.

Rapporten ”From migrants to workers”

 

Gunhild Wallin

Gunhild Wallin

Socionom och journalist samt verksam vid Ersta Sköndal högskola.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant