Hur gör vi när värdegrunden krockar med rasism?

”Vi kan alla ha fördomar, men vi kan också ändra oss. Det gäller även gamla, även om det tar längre tid för dem. Vi måste ge gamla chansen att ändra sig utan att kränka dess integritet.”  (Forskaren Palle Storm, Stockholms universitet)

1. Vad är din egen erfarenhet av rasism inom äldreomsorgen?

2. Vem riktade sig rasismen emot och hur hanterades den av berörda?

3. Hur långt sträcker sig den enskildes rätt till självbestämmande (Äldreomsorgens nationella värdegrund, SOL 4 kap) när det gäller att välja vem som ska assistera?

• Vilka krockar ser du?

4. Forskaren Palle Storm menar, utifrån sina jämförande studier hur frågor om kön och hudfärg hanteras i kanadensisk och svensk äldreomsorg, att det måste finnas ett mått av flexibilitet för att lösa situationer när äldre och personal inte är ense om vem som ska ge hjälp. Annars blir det dubbla kränkningar.

•    Din egen erfarenhet av detta?
•    Hur ser du på en sådan uppkommen situation?

5.    Forskaren Palle Storm ger fyra råd hur du som chef kan jobba med dessa frågor.

•    Kommentera vad varje punkt skulle betyda på dina enheter?
•    Vilka vinster skulle varje punkt ge?
•    Hur skulle du kunna samverka med andra enhetschefer för att följa punkterna?
•    Vilket stöd skulle du behöva från din organisation?

Mod och nytänkande bakom ny modell

”Vi visste inte vart det skulle ta vägen. Vi hade ingen mall att följa och kände inte till några andra kommuner som arbetade så här.” (Johan Ekstrand, samordnare och sjuksköterska)

6. Tibro kommun visade mod och nytänkande utöver det vanliga utifrån kunskap om personer med demenssjukdomar, värdegrund och äldres behov i centrum, ÄBIC. Kommentera hela förändringsarbetet utifrån olika perspektiv:

•    äldre demenssjuka
•    omsorgspersonal
•    chef
•    biståndshandläggare
•    anhöriga
•    kommunen

7. Vilka samverkansvinster ser du att Tibros arbetssätt/organisation ger?

8. Utifrån att vara kontaktperson och omsorgs­personal i Tibros demensomsorg: Hur kan det nya arbetssättet göra det mer attraktivt att jobba i kommunens demensomsorg? Motivera ditt svar.

9. Att sätta igång ett stort omorganisationsarbete som väcker mycket oro och kritik var tufft och krävande. Hur behöver det vara för att man ändå gör det?

Servicetjänster – en väg in i omsorg och integration

”Vi kan inte sitta här och vänta på att människor ska vilja jobba här.” (Ida Haglund, undersköterska och enhetschef, Krokoms kommun)

18. Krokoms kommun har en utvecklingstrap    pa för nyanlända med annan kulturbakgrund. Sätt dig in i modellen och försök se dess möjligheter samt eventuella svårigheter.

11. Hur ser du på att undersköterskans arbetsuppgifter delas upp i olika ”svårighetsgrader” såsom enkla uppgifter, vårdbiträdesuppgifter och undersköterskeuppgifter?

12. Kunskaper i svenska språket efterfrågas. Hur kan kolleger på golvet stötta språkligt?

13. Här lyfts att samtlig personal måste tala väl om sin verksamhet för att motivera fler att vilja jobba i äldreomsorgen.

• Hur kan du göra det utifrån din position?
• Hur kan hela din organisation göra det?

14. I artikeln ges olika exempel på hur man går utanför gängse ramar för att möjliggöra för sina nyrekryteringar att vilja stanna kvar och utveckla sin anställbarhet. Kommentera dessa!

15. Kan det finnas en risk i att äldreomsorgen får ta för stort ansvar för integration och arbetsmarknads­politik? Om ja, vilken?

Forskaren: Lång väntan på jobb för nyanlända

”Bristen på personal inom äldre­omsorgen har delvis demografiska förklaringar, men beror också på branschens rykte.” (Seniorforskare Timothy Heleniak, forskningscentret Nordregio)

16. Vilka uppger Timothy Heleniak som de främsta förklaringarna till att det i just Sverige tar så lång tid för nyanlända att komma in på svensk arbetsmarknad?

17. Enligt artikeln är det också viktigt att uppmuntra äldre personal att vilja stanna kvar inom området äldreomsorg. Hur kan detta ske, anser du?

VD vill göra omsorgen mer attraktiv

”Patienten rör sig i hela vårdsystemet, då kan vi inte ha vattentäta skott.” (VD Peter Graf, vårdbolaget Tiohundra, Norrtälje)

18. Peter Graf delar med sig av sin ledarstil. Kommentera den.

19. Vård och omsorg står inför ett stort paradigmskifte som innebär att digitalisering med bland annat e-verktyg måste initieras.

• Vad anser du kan digitaliseras?
• Hur viktigt är detta paradigmskifte ur rekryteringssynpunkt?

20. Peter Graf ger olika förslag på hur vård och omsorg ska bli en attraktiv arbetsgivare, förutom digitaliseringen. Kommentera hans förslag.

21. Tiohundra består av både sjukvård (landstinget) och äldreomsorg (kommun) vilket gör att organisationen har ansvar för hela ”kedjan” av insatser för en person.

• Vinster utifrån dina brukares perspektiv?
• Finns det risker med att samma organisation har ansvar för ”allt”? Om ja, vilka?

22. Peter Graf väcker frågan att i stället för att en äldre ska få välja hemtjänstutförare (LOV) kan det vara ekonomiskt försvarbart att en utförare får ansvar för samtliga hemtjänsttagare i ett område.

• Hur viktigt är det att själv få välja utförare?
• Hur ekonomiskt försvarbart är det att ha LOV-modellen i glesbygd?

Tekniskt stöd kan ge mer tid för möten

”Vi utgår från de insatser som är beslutade men får vara flexibla och känna av vad kunden behöver just då – det är ju människor vi jobbar med.” (Nina Jacobi Magnusson, Tiohundras hemtjänst, Blidö)

23. Hur stor skillnad är det att jobba i hemtjänsten i storstad/glesbygd?

24. Vad känner du som personal igen dig i när du läser om Nina Jacobi Magnussons möte med Margareta Sadel?

Tips för ett hälso­främjande ledarskap

”I dag har undersköterskan förlorat sin status och blivit en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. En verksamhet för nyanlända som erbjuds vad man tror är ett enkelt jobb.” (Monica Berglund, direktör Tre stiftelser, Göteborg)

25. I artikeln finns fyra tips för att bli en hälsofrämjande chef.

• Vad i dessa tips stimulerar dig och på vilket sätt?
• Vad vill du fortsätta diskutera med kolleger och högre chef?

26. Monica Berglund anser att undersköterskans status måste återupprättas och ger ett antal förslag på hur det kan gå till.

• Vilka av hennes förslag är ”extra viktiga”?
• Vilka av förslagen skulle kunna genomföras relativt enkelt?

27. Monica Berglunds resonerar om ekonomi och budget.

• Vad anser du om hennes syn på budget?
• Tillskriver många chefer budgeten för stor betydelse? Om ja, konsekvenser?

28. Kommentera citatet ovan om undersköterskan som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Vad kan det göra med en verksamhet och dess personal om den/de upplever att omgivande samhälle och debatt inte riktigt förstår hur svårt uppdraget är?