Företagarandan gör jobbet roligare

Entreprenörsanda och ökat inflytande för personalen. Intraprenader ger nytt liv åt äldreomsorgen och annan kommunal verksamhet. Men tar de ut svängarna för mycket kan friheten naggas i kanten.

 

En hybrid som för med sig företagslika förhållanden till kommuner och landsting. Så beskrivs ibland intraprenaden, en organisationsform som samtidigt minimerar de risker en privatisering av välfärd kan leda till.

– Alla verksamheter som fysiskt och bokföringsmässigt går att avgränsa kan bedrivas som intraprenad, säger Lars Kolmodin, handläggare på arbetsgivar­organisationen SKL:s avdelning för ekonomi och styrning.

Äldreboenden är ett tydligt exempel. Andra verksamheter där intraprenadformen används är vårdcentraler, skolor, förskolor och städning.

 

Intraprenader har funnits i drygt tio år i svensk offentlig sektor, men i vilken omfattning är svårt att slå fast.

– Vi har ingen samlad bild, men min uppfattning är att de ännu är ganska sällan förekommande. Det är vanligare att man bjuder in privata utförare och ger dem uppdrag att driva verksamhet på entreprenad, säger Lars Kolmodin.

Julia Carlsson är doktorand vid Förvaltningshögskolan i Göteborg. Hon är i slutfasen av ett avhandlingsarbete om intraprenader och följer bland annat verksamheten vid de två äldreboendena Tubberödshus och Lilldal på Tjörn. En av de frågor hon söker svar på är vad de som startar en intraprenad använder sin frihet till.

– När en intraprenad bildas driver det ofta på tankar hos personalen om att man har större svängrum än tidigare, säger Julia Carlsson.

 

Det kan resultera i att personalen oftare tar med de äldre ut på utflykter, att föreningar från lokalsamhället bjuds in för att bedriva aktiviteter eller att boendet till exempel skaffar ett hönshus. I hur hög grad det är direkt kopplat till nya formella villkor eller om det mer handlar om känslan av att något blivit annorlunda är svårare att slå fast.

Vilken form intraprenader får varierar en hel del mellan kommuner och olika verksamheter, konstaterar Julia Carlsson. Kontrakten kan se olika ut, men gemensamt är att intraprenaderna får ökad makt över sin ekonomi.

– Kanske har man en treårig budgetperiod och möjligheten att ta med sig överskott i stället för att det försvinner i den totala kommunala budgeten mot årets slut.

 

Om kommunen är stor eller liten har ofta betydelse. När en verksamhet frikopplas genom ett intraprenadavtal, försvinner en del av den insynen som politiker och tjänstemän haft i verksamheten.

Förutsättningarna för att relationen till huvudmannen ska bli bra är i regel bättre i mindre kommuner. Där kan politiker och tjänstemän i förvaltningen oftare möta de personer som driver en intraprenad, och det är lättare för dem att besöka verksamheten.

– Den känsla politikerna kan få – att de har ansvaret men inte tillräcklig insyn – har inte uppkommit på Tjörn och jag tror det beror på att det är en mindre kommun. Ansvarsutkrävandet blir mer nära eftersom man har mycket informella kontakter, säger Julia Carlsson.

I sitt arbete har hon särskilt på skolområdet märkt att politiker och tjänstemän ibland oroar sig för att intraprenaden genom sin fria ställning utvecklar värderingar som kan krocka med de gemensamma värderingarna som gäller på förvaltningen i övrigt.

– Politikerna talar om självständighet och frihet när intraprenader skapas, men sedan uppkommer det ibland en rädsla att verksamheterna blir sina egna i för hög grad. Då vill man knyta tillbaka och går in och minskar friheten, säger Julia Carlsson.

 

Risken för kollision mellan intraprenadens önskan om frihet och självstyre och kommunens behov av enighet och kontroll bekräftas också i den utvärdering av ett treårigt försök med intraprenader i Göteborgs stad, som FoU i Väst vid Göteborgsregionens kommunalförbund gjorde förra året.

Två intraprenader startade 1 januari 2014 i stadsdelen Askim-Frölunda-Högs­bo: äldreboendet Gerdas gård och Kvartetten, ett boende för personer med funktionshinder. Året efter blev även Granlidens äldreboende intraprenad.

Utvärderingen visar att regelverket fungerar bra. Hindren för att utveckla intraprenader handlar främst om attityder och vilja och tillgången till chefer som är villiga att leda arbetet. Intraprenadformen främjar en kultur som ger chefer, personal och brukare större inflytande samtidigt som gemenskapen på arbetsplatsen blir bättre. Egen­ansvar och kreativt tänkande bidrar till att verksamheten blir effektivare, lyhördheten gentemot brukarnas behov ökar, skriver FoU i Väst i sin rapport.

Att större ansvar och det ökade medinflytandet leder till mer i lönekuvertet är däremot ingen självklarhet.

– Om våra medlemmar får andra arbetsuppgifter och mer ansvar ska det givetvis synas i lönekuvertet, säger Torbjörn Dalin, utredare på Kommunal.

Förbundet har inget principiellt emot en utveckling mot fler intraprenader så länge det inte sker mot personalens vilja.

– De anställa bör ha en idé om vad de vill göra och hur de kan utveckla verksamheten, till exempel ett äldreboende. Det är också viktigt att fundera över om man kan göra det utan att ta en ekonomisk risk, säger Torbjörn Dalin.

Intraprenad

Intraprenad är en av flera alternativa driftsformer för traditionell kommunal verksamhet.

Intraprenader har stor självständighet och kan genom eget budgetansvar planera sin ekonomi på längre sikt.

I juridisk mening är intraprenaden inte en självständig enhet, vilket innebär att ansvaret för ekonomi och personal ytterst är kommunens.

De första kommunala verksamheterna började drivas som intraprenad för drygt tio år sedan. Äldreomsorg och skola hör till de områden där organisationsformen är vanligast.

Intraprenader finns bland annat i Göteborg, Hudiksvall, Linköping, Luleå, Tjörn, Trollhättan, Västervik, Umeå och Örebro.

Källa: FoU i Väst.

 

Torbjörn Tenfält

Torbjörn Tenfält

Frilansjournalist.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant