Medicineringen fortsätter att öka

Antalet äldre med tio eller fler läkemedel har ökat med 25 procent sedan 2005. Det innebär en ökad risk för biverkningar och fallolyckor. Men skillnaderna mellan kommuner varierar stort.

Antibiotika, cellgifter, sömnmediciner. Listan över läkemedel som orsakar biverkningar och leder till att äldre läggs in på sjukhus är lång.
I lägesrapporten Vård och omsorg om äldre, som presenterades i vintras, konstaterar Socialstyrelsen att personer som är 75 år eller äldre äter i genomsnitt fem olika mediciner.  

De allra sköraste och multisjuka, som bor på äldreboende och som på grund av fysisk svaghet och sjukdom är mest känsliga för biverkningar, använder i genomsnitt tio olika läkemedel.

Personer som är 75 år eller äldre äter i genomsnitt fem olika mediciner.

Samtidigt skiljer sig konsumtionen åt mellan kommuner. I Borgholm på Öland äter 12 procent av äldre över 75 år, som bor på särskilt boende, tio eller fler läkemedel. Motsvarande andel i bohuslänska Färgelanda är 32 procent.

Skillnaderna har flera förklaringar, framhåller Kalle Brandstedt, utredare på Socialstyrelsen. Behoven kan variera på grund av hälsoläget bland de äldre. En annan förklaring är olika förskrivningsmönster.

– Kanske prioriterar man läkemedel framför andra insatser, säger Kalle Brandstedt.

32% av äldre som bor på särskilt boende i Färgelanda äter tio eller fler läkemedel.

Det är landstingets läkare som förskriver läkemedel till de äldre i hemtjänsten och i särskilda boenden. Det ska ske i dialog med äldreomsorgen, men också involvera den enskilde personen i den mån han eller hon kan uttrycka sin åsikt.

– Ofta är det undersköterskan som träffar den äldre dagligen som mest märker om det verkar finnas en biverkning som inte är lämplig eller om man behöver ändra läkemedelsdoseringen, säger Kalle Brandstedt.

Den vanligaste behandlingen av äldre, särskilt om de har omfattande behov av vård och omsorg, är just medicinering. Med den omfattande förskrivningen följer stor risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner, det vill säga att ett läkemedels effekt förändras i närvaro av ett annat.

12% av äldre som bor på särskilt boende i Borgholm äter tio eller fler läkemedel.

Eftersom det för många äldre är nödvändigt att ta flera läkemedel krävs det, framhåller Socialstyrelsen, noggrann uppföljning och täta kontroller. Läkare bör regelbundet göra en läkemedelsgenomgång för varje individ.

– Är man på ett särskilt boende har man i regel kontakt med personal som kan stämma av läget. Bor den äldre personen fortfarande hemma i egen bostad blir det ännu viktigare att fundera över hur olika läkemedel interagerar med varandra, säger Kalle Brandstedt.

Inte minst eftersom biverkningar från läkemedel orsakar drygt åtta procent av alla akuta inläggningar av äldre på sjukhus.  Ofta handlar det om till exempel lågt blodtryck, fall, blödningar, hjärtsvikt och lågt blodsocker.

Sedan 2005 har antalet äldre som tar tio eller fler läkemedel ökat med 25 procent.

Samtidigt är det bara ett fåtal mediciner som leder till dessa allvarliga biverkningar. Till dem hör bör bland annat läkemedel för hjärt- och kärlsjukdom, blodförtunnande medel, läkemedel som påverkar centrala nervsystemet, antibiotika, cytostatika och diabetesmedel.

Socialstyrelsens öppna jämförelser bygger på statistik som kommunerna själva rapporterar in. I mindre kommuner kan siffrorna variera en hel del från år till år, då underlaget är betydligt mindre i större kommuner.

– Därför är det viktigt att kommunerna följer utvecklingen under flera år. Ligger man bland de högsta ett år bör man jämföra både ett och två år tillbaka i tiden, säger Kalle Brandstedt.

Större vårdbehov ger fler tabletter

Äldre som får plats på boenden har i dag ett större vårdbehov än tidigare. Så förklarar Färgelanda kommun mängden läkemedel på äldreboendena.

En förklaring till den tilltagande medi­cineringen är att de äldre som flyttar in i boenden är i mycket sämre skick nu än de var för några år sedan, framhåller Ulla Morsing, enhetschef för rehab och hemsjukvård i Färgelanda. Många är multisjuka med flera fasta diagnoser plus att något akut kan ha hänt.

– Det märks att sjukhusen trycker ut fler och fler vårdtagare till kommunen. Vi låter ingen ligga kvar på lasarettet utan tar hem dem till våra boenden.

Ulla Morsing är väl medveten om den stora mängden läkemedel som de äldre på kommunens särskilda boenden konsumerar.

– Vi jobbar stenhårt för att också åtgärda symtomen på annat sätt än med läkemedel. Men till stor del handlar det ju om fysiska åkommor som kräver medicinering, till exempel diabetes och cancersjukdomar, säger hon.

Promenader och andra aktiviteter är ett alternativ som personalen på kommunens äldreboenden arbetar med, samtal i lugn och ro är ett annat.

Regelbundna läkemedelsgenomgångar är ytterligare ett sätt att hålla kontroll på förskrivningen av läkemedel. Även närstående är välkomna att delta.

– Många närstående är intresserade av vilka mediciner deras anhöriga äter. De har blivit mer delaktiga, säger Ulla Morsing.

Ta hjälp för att undvikaläkemedelsfällor

Tekniska lösningar gör att det i dag går att undvika fällor i läkemedelsanvändningen. Till exempel om flera läkemedel har samma verkan, om de krockar med varandra, om de är olämpliga på grund av patientens ålder eller om doseringen är för hög.

Elektroniskt expertstöd (EES) är ett system som farmaceuter kan använda för att se hur ett recept passar för en person och tillsammans med övriga läkemedel. EES kan minska risken för att läkemedel används på fel sätt.

– EES är ett stöd för farmaceuterna i deras bedömning. Systemet hjälper dem att få en samlad bild av de eventuella problem som kan finnas i läkemedelsbehandlingen av en patient, säger Gerd Sandberg, produktansvarig på eHälsomyndigheten.

Vad gör farmaceuten om systemet upptäcker något som verkar fel?

– Om det uppstår akuta problem kontaktar farmaceuten förskrivaren. Men farmaceuten har ju inte hela bilden och kan aldrig säga att något är fel. Hen kan bara uppmärksamma tänkbara problem.

Under apotekens seniorvecka, som Sveriges Apoteksförening anordnade i april, fick alla kunder över 75 år chansen till en genomgång med det elektroniska expertstödet. Sammanlagt gjorde farmaceuterna då 144 000 analyser med hjälp av EES. Vad analyserna visade finns det ännu ingen klar bild av.

– Används läkemedel på ett felaktigt sätt innebär det inte bara en risk för den enskilde individen. Det kan också leda till stora och onödiga kostnader för samhället, säger Gerd Sandberg.

 

Torbjörn Tenfält

Torbjörn Tenfält

Frilansjournalist.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant