01
02
03
04
05
06
07
08
09

29 frågor

Forskningen om sköra äldre ger livsviktig kunskap som kan få positiva effekter både på livskvalitet och rörelseförmåga. Men då måste den kunskapen nå verksamheterna inom äldreomsorgen på alla nivåer.

Elaine Eksvärd: Hon hittade rösten i hemtjänsten

”Många äldre känner sig i en beroende­ställning när de får hjälp. Därför är det viktigt att bemöta dem med respekt genom att exempelvis tänka på röstläge och inte använda barnsnack även om en person kanske är dement.” (Elaine Eksvärd)

1. Elaine Eksvärd menar att grunden i kommunikationsteknik är att bygga upp ett förtroende med närvaro och ögonkontakt. Hur gör du detta i ditt vardagsarbete? Vilka andra sätt för att bygga ett förtroende använder du dig av?

2. Samtal med äldre är så viktigt så det borde schemaläggas, säger hon. Vad kan du som omsorgspersonal göra för att bjuda in till samtal utan att det behöver ta tid eller vara en ”aktivitet”?

3. Elaine Eksvärd tycker att det är en självklarhet att personal inom äldrevården kan prata svenska. Om det är en omöjlighet att enbart ha svenskspråkig personal, hur kan du som chef/undersköterska stötta upp den personal som har bristfälliga språkkunskaper?

4. Hon pratar även om ”den påtvingade tystnaden” utifrån att blivit utsatt för övergrepp. Resonera bredare om uttrycket ”den påtvingade tystnaden”. Vad kan det innebära i rollen som:

äldre i behov av mycket omsorg?

anställd för att hjälpa äldre?

enhetschef?

5. Vad är det för saker som inte får lyftas, uttalat eller outtalat, i din organisation?

Ny syn på musklers kraft

”Att tala om åldrandet som en belastning för samhället är helt fel. Om äldre får hjälp med fysioterapi och kost för ett fortsatt aktivt liv, är de med sin erfarenhet och kunskap en enorm tillgång.” (Tommy Cederholm)

6. Begreppet skörhet är mångfacetterat och är egentligen ett paraply­begrepp som inbegriper en rad olika symtom. Klargör för dig själv begreppen skörhet, sarkopeni och gerasteni.

7. Tommy Cederholm påpekar vikten av extremt individanpassad träning där både dietist och fysioterapeut bör vara engagerade. Utveckla resonemanget.

8. Vad är mest intressant och hopp­ingivande i artikelns budskap?

På säkra steg mot ökad ork

”På 90-talet var det ett större fokus på träningens betydelse för friska äldre personer och det är först de senaste fem, tio åren som det börjar komma förståelse för att även de med demens kan träna på ett liknande sätt.” (Erik Rosendahl)

9. Ett problem enligt Erik är hur forskning om äldre ska få spridning i hemtjänst och på boenden. Trots att det produceras viktig kunskap som skulle få positiva effekter både ur kostnads- och livsstilsperspektiv tar inte verksamheter till sig aktuell kunskap.

Vilka är dina erfarenheter av detta?

Hur skulle du som politiker/chef/utvecklingsledare kunna ta tag i detta dilemma?

Hur skulle du som enhetschef och undersköterska kunna lyfta lärandet på t.ex. APT?

Hur kan vi förstå/förklara/försvara att ny kunskap inte når ut?

10. I artikeln berättas om olika forskningsresultat avseende fysisk tränings betydelse för sköra äldre, med eller utan demens. Hur tänker du kring de resultat som presenteras? Reflektera ur både äldre- och personalperspektiv.

Digtal plattform för äldre i glesbygd

”Jag är intresserad av hur sociala aktiviteter kan skapa hälsa och välbefinnande hos äldre. Hur kan teknik användas för att skapa delaktighet och ett mer aktivt liv?” (Ingeborg Nilsson)

11. Artikeln presenterar tre olika digitala verktyg för att främja egenvård. Kommentera respektive verktyg.

12. En av forskarna, Ingeborg Nilsson, lyfter fram demokratiaspekten. Vad menar hon?

Kom igång med digitalt stöd

”Det har funnits ett tänkesätt att ’det går ändå utför’, men det är ett resonemang som inte håller. Till och med ganska små förbättringar av muskelstyrkan kan ge stora vinster.” (Erik Rosendahl)

13. Jämför din egen syn på sköra äldres behov av träning, till exempel för att förbättra sin muskelstyrka, i dag med för tio år sedan!

14. Resonera om vilka vinster det medför för den enskilde att kunna bibehålla alternativt ta tillbaka förmågan att kunna resa sig själv utan hjälp.

15. Vilka av de lågintensiva övningarna som presenteras i faktarutan sidan 23 kan du använda i ditt vardagsarbete?

16. Vilket ansvar för att en skör äldre med omsorgstjänster ska komma igång med fysisk träning har du som anställd/förtroendevald?

Medicineringen fortsätter att öka

”Är man på ett särskilt boende har man i regel kontakt med personal som kan stämma av läget. Bor den äldre fortfarande hemma i egen bostad blir det ännu viktigare att fundera över hur olika läkemedel interagerar med varandra.” (Kalle Brandstedt)

17. Det råder stor skillnad hur mycket medicin som förbrukas av de allra sköraste äldre mellan olika kommuner. Vad påverkar denna skillnad av medicinförskrivning tror du?

18. Undersköterskan är den som har störst chans att notera förändringar i samband med ny medicinering för en äldre.

Hur kommuniceras dessa observationer till ansvarig HSL-personal på din enhet?

Hur sker samarbetet?

19. I vilka lägen prioriteras läkemedel i stället för andra insatser? Diskutera. Läs gärna nästa artikel om livsberättargrupper som inspiration.

Gruppsamtalhjälp för sköra själar

”Det gav mig mycket att vara med i gruppen. Jag har inte tidigare velat tala om mitt liv. Men nu lättade jag lite på mitt hjärta och fick känna att jag inte är ensam.” (78-årig deltagare efter avslutad Livsberättargrupp)

20. Artikeln handlar bland annat om behovet av att samtala om exi­stentiella frågor, med en personal eller i grupp. Vilken är din egen erfarenhet av sådana samtal?

21. Vilka vinster med Livsberättargrupper lyfts fram? Av deltagare och forskare?

22. Koppla ovan svar med det salutogena begreppet KASAM – känsla av sammanhang (upplevelsen av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet formar individens KASAM).

23. Vad av artikelns innehåll kan du använda på din enhet utan att ha den formella utbildningen till gruppledare för Livsberättargrupper?

Här testas framtidens arbetssätt

”Personalen måste få möjlighet att reflektera och samtala om varför man gör på ett visst sätt med de gamla. När man som anställd känner sig sedd och hörd så bemöter man de boende på samma sätt, det finns det forskning som visar”. (Lena Borell)

24. Vad skulle du önska att verklighetslabbet på Stureby vård- och omsorgsboende skulle testa?

25. Lena Borell menar att det är ett stort problem att äldreomsorgen inte är en lärande organisation och hon jämför med sjukvårdens organisationer. Vilka konsekvenser blir bristen på lärande i organisationen för:

Äldre i behov av omsorg?

Personal?

Anhöriga?

Kommunbudget?

Samhället i stort?

26. Vilka vinster blir en alert lärande organisation för desamma (ovan)?

27. Kommentera de olika projekten som handlar om material och teknik.

28. I artikeln säger Lena att de bästa äldreboendena är de som har en tydlig verksamhetsidé.

Vad menar hon?

Hur är det på din enhet (oberoende av verksamhetsform)?

29. Läs om forskningsprojektet Gemensamma rum i artikeln. Om du arbetar på äldreboende eller daglig verksamhet:

Hur väl är lokalerna utformade utifrån målgruppens behov?

Hur ser dina önskemål om lokalers utformning ut?

Slutreflektion

Jag avslutar med Elaine Eksvärds favoritcitat av Martin Luther King:
”In the end, we will remember not the words of our enemies, but the silence of our friends.”

Vad av artiklarnas innehåll anser du vara viktigast att höja rösten för?

Hur ska den enhet och organisation du tillhör bli mer lärande?

Vilka möjligheter ger all ny kunskap oss?

Monika Forsman

Monika Forsman

Monika Forsman är Tidningen ÄO:s expert på grupphandledning. Hon är socionom, föreläsare, handledare och författare. Hennes specialområden är hur den nationella värdegrunden kan användas i praktiken och samtalet som verktyg i vardagen.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant