Kultur + teknik = bättre hälsa​

Johan Sundelöf är läkaren som tror på konstens läkande kraft. Det är drivkraften bakom DLA Care – en digitial arena som ska öka tillgängligheten till kultur bland annat för äldreboenden.

Att ta del av kulturutbudet där ute även som patient där inne – det är tanken med en ny digital tjänst som tagits fram särskilt för sjukhus och vård- och omsorgsboenden. Det handlar om en tv-kanal med pjäser, musik, dans och utställningar som har spelats in live i Sverige.

Förhoppningen är att många landsting ska haka på så att de som behöver lång- eller kortvarig vård får tillgång till ett svenskt, samtida kulturutbud. Oavsett om de bor kvar hemma, på särskilt boende eller vårdas på sjukhus.

– Hälsa är något mer än fysiskt och psykiskt välbefinnande. Inom sjukvården ska vi inte bara leverera provsvar utan också ta hänsyn till patienternas existentiella och psykosociala behov, säger läkaren Johan Sundelöf på Betania­stiftelsen och en av de utvecklingsansvariga för den nya digitala tjänsten.

”Patienterna kan ju inte själva ta sig till kulturscenerna och deras närstående blir också bundna.”  ​

DLA Care, som den heter, har nu en rullande tablå där vissa teateruppsättningar, konserter och konstutställningar sänds på vissa tider. Utbudet ligger också tillgängligt med en on demand-funktion på webben.

Johan Sundelöf jämför DLA Care med den fransk-tyska tevekanalen Arte, men vill snarare kalla den ”kulturarena”.

– Jag ser det som en miljö där man kan ta del av kultur.

Vad är skillnaden mot att söka upp det kulturutbud som redan finns på internet?

– Att surfa runt för sig själv är något annat. Det här projektet samlar ju den kultur som produceras i Sverige i dag och syftar inte bara till att allt ska hända på en skärm. Att se en uppsättning tillsammans skapar en social händelse med andra patienter eller en närstående. Det kan inspirera till reflektion och nya tankar.

Förutom geriatriker och specialist inom palliativ vård är Johan Sundelöf själv kulturarbetare – på fritiden. Han har tidigare sjungit med Orphei Drängar som till exempel har en vårkonsert med i DLA Care-tablån. Hängiven kombinationen humaniora och läkekonst är han extra glad åt att nu få ägna sig på heltid åt ”Kultur i vården”, som hans jobb handlar om på Betaniastiftelsen.

– Patienterna kan ju inte själva ta sig till kulturscenerna och deras närstående blir också bundna. När de som ligger länge på sjukhus kan uppleva en kulturhändelse gemensamt får personalen och de som hälsar på dessutom en möjlighet till nya samtalsämnen.

Insikten om att kulturen har ett behandlande värde är inte ny, påminner Johan Sundelöf. När vi tar del av musik, konst och teater får vi tröst och känner igen oss. Vi har sällskap. Kultur är en kraftkälla som ger stöd och förströelse, hopp och mening. Han berättar att forskning visar att mötet med olika kulturuttryck ger ett minskat behov av smärtlindring, förkortad vårdtid och lägre stress.

– Om vi kan erbjuda ett kulturutbud och det förkortar vårdtiden – då måste det ju bli ett uppdrag för politikerna att lyckas med ett helhetstänkande för patienterna.

En särskild kulturkanal för sjukhus och vårdboenden innebär för Johan Sundelöf ett sådant helhetstänkande. Webbplatsen, tekniken och digitalboxen som de kan koppla till sina internetsystem är klara, men projektet är än så länge i sin linda. På hemsidan presenteras det som ett utvecklingsarbete.

– Modellen finns, nu behöver vi reda ut hur den ska finansieras. Pengar behövs för att fortsätta utveckla innehållet och skala upp, säger Johan Sundelöf.

Det kostar 2–3 miljoner kronor per år att hålla igång DLA Care och förhoppningen är att landstingen ska prenumerera. Johan Sundelöf tycker de ska ta ansvar för att förse medborgare som är långvarigt vårdberoende med ett varierat kulturutbud för alla åldrar – med det yttersta syftet att ”både sjuka, närstående och personal ska må bra”, som han vill poängtera.

– Det handlar inte om att sprida kultur för kulturens skull, utan om att ett sådant här forum kan vara en källa till samtal, upplevelser och stimulans.

Vikten av att ta hänsyn också till det existentiella och psykosociala gäller i alla vårdsituationer: när det blir överbeläggning på en avdelning. När det uppstår väntetider på akuten. När läkare och annan personal kommer och går. När man behöver hemtjänst.

”Ofta behöver patienterna inte ännu mer mediciner, utan få möta en riktig människa.”​

Uppdraget för alla inom vården, anser han, är att alltid möta människan i hennes behov.

– Vad vi än gör i våra yrken händer inget förrän behandlingen landar väl hos den person som tar emot vården. Ofta behöver patienterna inte ännu mer me­diciner, utan få möta en riktig människa. Det ligger i allas intresse att ta hänsyn till sådana existentiella dimensioner.

Johan Sundelöf och dator
Johan Sundelöf jämför kulturutbudet med public service. Det ska komma alla till del.

Johan Sundelöf har sett hur lätt det är att i stället fastna i provsvarens siffror på datorskärmen och vill uppmuntra läkare att ”lyfta på täcket”, att med egna ögon se hur patienten mår, lägga märke till ansiktsfärg och lyssna på andning och puls. Facit finns på rummen, brukar han säga. Då är det lätt att tänka ”Hur ska vi hinna med det också?”

– Jo, för det sparar tid och blir billigare. Framtidens vård kommer att handla om människosyn.

Hur lär ni ut det?

– Genom att samtala om helheten. Vi behöver prata om vad vi ska lyckas med i vården, och jag menar att det skapar tid att se till helheten. Det tar inte tid.

Att helhetssyn är kostnadsbesparande är något som Johan Sundelöf lärde sig under sin läkartid inom palliativ vård. Han visste att goda möten med patienterna uppstod om innehållet fick handla lika mycket om känslor som om fakta. Det gällde att bli bra på bägge – att sända den medicinska informationen lika väl som att ta emot den känslomässiga. Till slut tog han patientens frågor först. ”Jag ser att du är ledsen”, kunde han inleda.

– När jag började jobba på det sättet fungerade mötet bättre. Det tog aldrig längre tid, informationen kom bara i en annan ordning. Det handlar om att människor behöver bli sedda. Ett rikt kulturutbud på sjukhus och boenden är ett exempel på att man kan bli sedd som människa i vården. Det är den helheten som är viktig.

Johan Sundelöf

Geriatriker och specialist i palliativ medicin. Framför allt intresserad av demens och minnesutredningar. 

Disputerade på en avhandling om Alzheimers sjukdom. Har utvecklat flera webbaserade utbildningar för vårdpersonal, ”Demens ABC – en internationell magisterutbildning för läkare” – och senast ”Palliation ABC för alla människovårdande yrken”. Lanseras 2017.

 

Läs fler

Agneta Lagercrantz

Agneta Lagercrantz

Frilansjournalist och författare.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant