Äldrekollot årets höjdpunkt
HÄLSA Sommarkollon för äldre – äldrekollon – har i olika former etablerats runtom i Sverige sedan början av 2000-talet. Nu har en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Lunds universitet undersökt fenomenet, bland annat genom intervjuer med deltagare och arrangörer.
Janicke Andersson, verksam inom forskargruppen Aktivt och hälsosamt åldrande och projektledare för studien, berättar att deras intresse för ämnet väcktes efter ett radioinslag.
– Vi hade jobbat ett tag med perspektivet ålder som social norm. Det vill säga att man använder ålder som om den vore ett faktum – om du till exempel är 65 år förväntas du vara på ett visst sätt och tillskrivs vissa egenskaper.
Ur det perspektivet blir fenomenet äldrekollo intressant, menar Janicke Andersson.
– Tidigare var kolloverksamheten något som enbart riktade sig till barn, och där det fanns ett starkt inslag av fostran, utöver tanken om att verksamheten skulle ha en terapeutisk inverkan och skapa gemenskap. Vi ville ta reda på vad som händer när samma begrepp tillämpas på aktiviteter riktade till äldre.
I intervjuer med arrangörer framkom att det varierade stort hur mycket man reflekterat över sina egna föreställningar om ålder och verksamhetens målgrupp.
– Vissa hade reflekterat en hel del över begreppet kollo, andra inte alls. Vissa hade också fått tillsägelser från kommunens politiker om att inte kalla det för äldrekollo, just av den anledningen att det kan verka infantiliserande eller inte ansågs passande.
Det som förvånade forskargruppen mest, enligt Janicke Andersson, var att de hade trott att valet att kalla ett arrangemang för äldrekollo skulle påverka verksamheten mer. Men oavsett om det kallades kollo eller till exempel läger var alla arrangemang väldigt lika till innehåll och upplägg.
– Väldigt mycket går igen från de gamla barnkolloverksamheterna, där det är fokus på friluftsliv och gemenskap.
Intervjuerna med de äldre visade att deltagarna generellt var otroligt positiva.
– För många av dem var det höjdpunkten på året. Ett sätt att ta sig ut ur ensamheten och för vissa den enda möjligheten att komma ut i naturen.
Rapporten ”Här händer nästan mirakel” presenterades i slutet av april och rapporten finns att ladda ner på Lunds universitets webbplats.
HÄLSA Gruppaktiviteter, både i form av högintensiv fysisk träning och sittande aktiviteter, minskade höga nivåer av depressiva symtom bland äldre personer med demenssjukdom på särskilt boende, visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Fysisk träning var däremot inte bättre mot depression än sittande aktiviteter.
Gustaf Boström, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Enheten för geriatrik. Telefon: 090-785 8755; 073-658 3357
E-post: gustaf.bostrom@umu.se
HÄLSA I en ny avhandling från Uppsala universitet analyseras vilken bild som de stora kvinnotidningarna Amelia, Tara och M-magasin presenterar när det gäller kvinnors andlighet för hälsa och välbefinnande.
Både i tidningarna och hos kvinnorna i studien finns en föreställning om att kvinnor generellt sett är andligt intresserade. En del av intervjupersonerna säger sig ha en egen tro, men inte alla. Däremot är alla överens om att andliga frågor är intressanta att diskutera. Det är också självklart att blanda praktiker som yoga och meditation med att gå i gudstjänst och att sjunga i kyrkokör.
– Tidningarna utgår från en bild där kvinnor har huvudansvaret för hem, barn och familj. En traditionellt vårdande kvinnoroll används för att befria kvinnorna från densamma. Det gör det legitimt att ta hand om sig själv, att till exempel utöva yoga och gå på spa. För om kvinnan mår bra, då orkar hon också ta itu med bristande jämställdhet, säger Anneli Winell, teologie doktor i religionssociologi.
LEDARSKAP Många kommunala chefer är under hård press och arbetar under ohållbara förhållanden. Resurserna är många gånger knappa i förhållande till vad de förväntas genomföra, stödet runt dem är ofta dåligt och antalet underställda många. Detta leder till sviktande hälsa och prestationer samt att många chefer vill lämna sina uppdrag, visar en avhandling i arbetsvetenskap från Göteborgs universitet.
Forskaren Linda Corin har i sin avhandling tittat på vilka villkor cheferna har för att utföra sina uppdrag. Bland närmare 550 chefer i projektet har hon gjort enkätstudier samt ett dussin djupintervjuer och arbetsinnehållsanalyser.
– Sämst villkor ser vi framför allt i människovårdande verksamheter, som skola och äldreomsorg. Här leder obalansen till sämre allmän hälsa och arbetsförmåga, stress, minskad motivation och att cheferna presterar sämre, säger Linda Corin i en artikel från Lunds universitet.
Om kommunala verksamheter framöver ska fungera väl krävs rimliga villkor för cheferna.
– Ansvariga politiker bör se över balansen mellan uppdrag och resurser som stödstrukturer. Det måste inte nödvändigtvis innebära mer finansiella resurser. Lika viktigt kan det vara att förtydliga och rensa i chefernas uppdrag, säger Linda Corin.
Bäst balans mellan krav och resurser återfinns hos chefer inom tekniska verksamheter, som lokal, park och natur samt miljö.
Linda Corin, telefon: 070–877 9131, e-post: linda.corin@socav.gu.se
HÄLSA Hedvig Kjellström, professor på KTH, har tagit emot ett anslag på 22 miljoner kronor för forskning om och utveckling av ett robotsystem. Roboten ska se och kommunicera med användare och ska samtidigt kunna spåra tidiga tecken på demens.
– Jag jobbar med att systematiskt kartlägga hur människor kommunicerar icke-verbalt. Det kan handla om ansiktsuttryck, gester, hur ofta och hur långa pauser man gör när man pratar och så vidare. Utifrån detta bygger jag sedan olika datormodeller, säger Hedvig Kjellström i ett pressmeddelande från KTH.
Sara Othman
Journalist och redaktör på tidningen Äldreomsorg.
