Gruppens storlek olöst knut för chefer​​

Chefer inom äldreomsorgen måste få mindre personalgrupper för att kunna göra ett bra jobb, anser utredaren Susanne Rolfner Suvanto. Men något nationellt riktmärke för bemanningens storlek kommer hon inte att föreslå.

Att sätta upp riktmärken eller fasta tal för bemanning innebär en risk, anser regeringens utredare Susanne Rolfner Suvanto.

 – Jag är oerhört skeptisk till det. Då kan du säga att du har ett visst antal personer på plats och följer reglerna, men det kanske inte alls ger den kvalitet som det finns behov av.

Någon reglering av hur många anställda till exempel ett äldreboende bör ha finns heller inte med bland förslagen.

– Det ligger inte i mitt uppdrag, Men även om jag haft det som uppgift hade jag varit väldigt tveksam, säger hon.

Om bemanningen är tillräcklig eller inte är beroende av mycket annat än antalet personer, konstaterar hon: Vilken kompetens finns på arbetsplatsen, hur ser vårdbehovet ut, hur är lokalerna uppbyggda?

– Behovet förändras dessutom över tid. Kanske är några personer på ett äldre­boende i livets slutskede. Då kan jag ha behov av personal med en kompetens som är mycket högre än de som regelverket kräver. Sätter man upp fasta tal är risken att man ser det som golv och tak, säger Susanne Rolfner Suvanto.

Men hur ska man då få arbetsgivaren att se till att antalet anställda är tillräckligt?

– Förra året kom nya regler om att personal skyndsamt ska finnas på plats för den enskilde personen. Jag tror ingen kommun vill ha en dålig verksamhet, problemet ligger inte där.

Från och med 15 april 2016 finns en ny bestämmelse i socialtjänstförordningen som gäller tillgången till personal i särskilda boenden för äldre. Ändringen innebär att ansvaret skärps och att det ska finnas tillgång till personal dygnet runt. Medarbetare ska omedelbart uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp, konstaterade regeringen som betonade att frågan om tillgång till personal dygnet runt är så viktig att den ska regleras i förordningen och inte i en myndighets föreskrift.

– Alla människor ska känna sig trygga på våra äldreboenden såväl på dagen som på natten. Genom det här beslutet förtydligar vi äldreomsorgens ansvar för att de boende får det stöd och hjälp de behöver, saw barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) när den nya bestämmelsen presenterades.

Frågan hur många medarbetare det är rimligt att ha som chef ligger närmare Susanne Rolfner Suvantos utredningsuppdrag.

– Vi sätter inte ett fast tal där heller – av samma skäl – men vi pekar på den negativa trend som varit de senaste åren. Chefer inom kvinnodominerade yrken har betydligt fler personer att vara chef för jämfört med chefer i manligt dominerade yrkesgrupper, säger Susanne Rolfner Suvanto.

Den forskning utredningen tagit del av säger att mellan 25 och 30 personer är rimligt. Vilken nivå som är lämplig beror bland annat på om chefen har tillgång till mycket administrativt stöd eller inte.

– Utvecklingen måste börja gå åt andra hållet. Det här är ett komplicerat yrke där man som personal har stora behov av reflektion och handledning.

Susanne Rolfner Suvanto har själv jobbat som vårdchef inom äldrevården och suttit mitt i verksamheten. Hon såg vad medarbetarna gjorde och bidrog gärna med tips och råd.

– När det blir komplicerat för personalen är det som chef viktigt att visa sig och vara med. Det skapar trygghet och då vågar medarbetarna göra mer.

Torbjörn Tenfält

Torbjörn Tenfält

Frilansjournalist.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant