Mindre fyrkantigt i nya stödmodeller

BISTÅND. Töreboda har infört ett arbetssätt som omprövar hemtjänsten efter hand. Kommunen är en av flera som har tagit fram egna biståndsmodeller som ökar äldres delaktighet.

– Vi ville tänka annorlunda. Målet är att våra brukare ska komma tillbaka och klara sig så mycket de kan och vill själva, säger Ulrika Berglund, enhetschef i Töreboda.

Innan kommunen införde arbetssättet, som de kallar ”På väg”, beviljade de mycket insatser för att skapa trygghet vid hemkomsten.

– Men vi märkte att våra brukare blev mer beroende av kommunen efter hand som de vande sig vid hemtjänsten.

Tidigare frågade Töreboda, precis som många andra kommuner: ”Hur mycket hemtjänst måste den äldre ha?” Svaret på den frågan riskerade att bli dyrt, passiviserande och permanent.

Nu frågar de i stället: ”Hur lite hemtjänst behövs egentligen efter ett tag? Hur kan vi få den här personen så oberoende som möjligt?”

– Det är brukarna själva som sitter inne med svaret, men det kan ta tid att formulera. I början kan en del vara oroliga för att de inte ska klara någonting, medan andra tycker sig klara allt själva.

Kristina Folkesson är biståndshandläggare i Töreboda och beskriver arbetssättet mer i detalj.

– När någon ska hem från sjukhus eller en korttidsavdelning är vi ett team med en biståndshandläggare, en sjuksköterska, och en arbetsterapeut eller sjukgymnast. Vi har möte på sjukhuset med brukaren och med de anhöriga, och kommer överens om vilken form av stöd eller hjälp som behövs i hemmet.

När brukaren sedan kommer hem får hen träna på att sköta vardagslivet med hjälp av en arbetsterapeut. Det kan till exempel handla om att lägga in tvätt, komma i och ur soffan eller laga mat.

Vid hemkomsten är även någon annan ur teamet närvarande.

– Det ska vara någon de känner igen från mötet på sjukhuset.

Tillsammans sätter de upp tydliga mål om vad brukaren ska kunna klara av.

– Vi vill ju att de ska återfå så mycket som möjligt av sina förmågor så att de kommer tillbaka till den förmåga de hade innan de hamnade på sjukhus.

Så träffas hela gruppen en gång i veckan under den första månaden för att se hur det går.

Efter tre–fyra veckor bestämmer biståndshandläggaren vilka insatser som blir lite mer permanenta – även om brukaren förstås kan säga upp insatser om hen själv vill, eller begära mer efter hand om det skulle visa sig krävas.

– Då ser vi om brukaren har nått sina mål och vi kan minska insatserna, säger Ulrika Berglund.

Den kanske viktigaste effekten av arbetssättet är psykologisk, tycker hon.

– Bara det att det kommer hem någon som tror på mig, det kan vara jätteviktigt. Någon som frågar: ”Hur fungerade det här innan du blev sjuk?” – i stället för att bara acceptera sjukdomsbilden.

STATLIGT STÖD FÖR ÖKAD FLEXIBILITET

Flera kommuner arbetar precis som Töreboda för att de äldre ska få ett större inflytande.

Hemtjänsterna i Lund, Östersund och Sundsvall har fått pengar från myndigheten Vinnova för att genom individuella mål och premier öka tryggheten och nöjdheten hos brukarna. Utförarna ska ”utarbeta och testa beräkningsmodeller för hur måluppfyllelse och brukarnöjdhet systematiskt ska utgöra underlag för premiering i ett ersättningssystem”, som det står i ansökan.

Utöver beviljade insatser sätts individuella och mätbara mål för den äldre och biståndshandläggaren gör en uppföljning av vilka mål som uppfyllts. Oftast handlar det om 1–5 individuella mål. Det handlar om att i stället för att bevilja en insats som till exempel ”dusch”, sätts ett mer övergripande mål som att den äldre själv ska klara sin personliga hygien och känna sig trygg med det.  För varje uppnått mål får utföraren en ekonomisk premie, som ska gå tillbaka till verksamheten. I Lund handlar det om cirka 300 kronor per uppnått mål.

En utvärdering av insatserna hos ett hundratal brukare i Lund visar att den nya modellen inneburit att färre personal kommer hem till den äldre, som också är nöjdare. Dessutom har personalens sjukfrånvaro minskat och budgeten går numera ihop. Personalen anser att ”vårt arbete hos brukaren hamnar i fokus”.

Jonas Fredén

Jonas Fredén

Frilansjournalist.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant