Inte så svårt sätta individen i fokus

Individens behov i centrum, IBIC, kan enklast förklaras som ett nytt arbetssätt inom socialtjänsten. En metod som berör hela vård- och omsorgskedjan och som många tycker är svår att förverkliga. Därför kan det vara enklast att börja med biståndshandläggningen, där instruktionerna är tydligast.

Det tycker Therese Lindén, social ansvarig  samordnare i Kungsbacka kommun, som arbetat med IBIC sedan 2014.

Therese Lindén
Therese Lindén

– Jag märker att många väljer att göra införandet av IBIC svårt och obegripligt.  Men det är helt enkelt en metod som visar att ”så här ska vi göra”, inte ett ”ska vi göra detta också”.

Samtidigt har hon förståelse för att det hos många biståndshandläggare och utförare finns ett motstånd, eller tvekan, att anamma det här sättet att arbeta.

Genom IBIC, Individens behov i centrum, ska biståndsbedömningen ta hänsyn till och uppmuntra vad individen kan. Insats ska ersättas med behov, så att inte omsorgen tar över och passiviserar den enskilde. För det krävs att personalen har tillräckligt med tid och resurser.

Frågorna som ska ställas till den biståndssökande är många och kan ibland vara svåra att förstå. Vad betyder till exempel ”avsett funktionstillstånd”? Hur får man till den löpande sociala dokumentationen? Måste alla livsområden utredas? Hur många mål kan den enskilde egentligen ha?

Efter att ha arbetat med den här modellen i flera år vet Therese Lindén att det kan vara krångligt och komplicerat. Ändå vill hon uppmana sina kollegor i andra kommuner att prova.

– Ta stöd av andra som använder modellen, börja i mindre skala, testa och utvärdera. Det viktigaste är att ta första steget. Det är när fler använder modellen som vi kan utvärdera den och utveckla den gemensamt. Ingen har ju facit på hur det ska vara exakt – det är vi inom omsorgen som har svaret.

”Genom att vi möter enskilda som just har börjat få behov av hjälp av äldreomsorgen får de chansen att växa in i ett synsätt där deras egna funktioner spelar roll.”

I januari tar Therese Lindén steget vidare och kommer att arbeta med införandet av IBIC i hela Göteborg. Hon ser många fördelar med arbetssättet.

– Det blir en struktur i dokumentationen, vilket underlättar för alla aktörer att hitta just det de söker efter. Det finns redan i dag många bra utredningar, men det kan trots det vara svårt att hitta vem som säger vad. Genom IBIC blir dokumentationen tydligare, både för biståndshandläggare och för utförare.

Att utredningarna, enligt IBIC, blir mer likvärdiga över landet innebär också många fördelar, anser Therese Lindén.Kommuner kan jämföra sig med och lära av varandra. Det kan bli lättare att skola in ny personal och att lära ut metoden på utbildningarna. Ett syfte med detta sätt att utreda är att begrepp och arbetssätt blir gemensamma både för utredare och för utförare vilken är tänkt att öka rättssäkerheten för den enskilde, också för att det ska bli lättare att förstå besluten.

En annan fördel, anser hon, är att IBIC fokuserar på att kartlägga den äldres egna resurser på ett tydligare sätt än tidigare.

Illustration omsorg behov– IBIC innebär att vi går från insatsstyrd till behovsstyrd äldreomsorg. Vi har länge arbetat med att sätta den enskildes behov i centrum men utan att ha någon struktur kring det. Nu kan vi på ett strukturerat sätt beskriva behoven gemensamt, utvärdera och följa upp om den enskilde når sina mål.

Utredningen av den äldres behov ska lika mycket fokusera på vilka funktioner, både psykiska och fysiska, som fungerar och hur de kan stöttas, som att se till hur behoven av hjälp ser ut.

Genom att lägga tonvikt på delaktighet, både hos den hjälpsökande och hos de anhöriga, innebär användandet av IBIC också en utveckling av det sociala arbetet – att gå från omhändertagande till att få hjälp att leva sitt liv hela livet, hävdar Therese Lindén.

Men det kräver ett förändrat synsätt i hela samhället, både hos dem som söker bistånd och hos deras anhöriga liksom hos biståndshandläggare och omsorgsutförare.

Just nu händer mycket inom socialtjänstens verksamhetsområde, till exempel den nationella kvalitetsplanen, översyn av socialtjänstlagen och förslaget om förenklad biståndshandläggning och Therese Lindén anser det är viktigt att allt arbete som påbörjas har en långsiktighet och strävar åt samma håll.

Därför är hon kritisk till regeringens aktuella förslag om förenklad biståndshandläggning.

– Risken med förslaget om förenklad handläggning är att vi missar hela målgruppen. Genom att vi möter enskilda som just har börjat få behov av hjälp av äldreomsorgen får de chansen att växa in i ett synsätt där deras egna funktioner spelar roll. Om vi kommer in senare blir det betydligt svårare, anser Therese Lindén.

Att verka för att en persons förmågor stärks är mer tidskrävande än att som omsorgsgivare göra det mesta själv.

– Hela modellen kan hotas av brist på pengar och färre personer i omsorgen, varnar Therese Lindén.

Ett arbetssätti två delar

Den ena delen av IBIC rör förhållningssättet till den hjälpsökande och bygger på värdeorden i socialtjänstlagen och LSS, det vill säga delaktighet, trygghet, värdigt liv och välbefinnande, bemötande med mera.

Den andra delen rör själva utredningsförfarandet och den löpande dokumentationen som tar utgångspunkt i ICF, ett klassifikationssystem framtaget av världshälsoorganisationen WHO, som belyser funktionsförmåga, funktionshinder och hälsa.

3 tips för att jobba med IBIC

● Gör inte införandet så svårt utan våga börja.

● Ett sätt kan vara att börja med biståndshandläggarna. De har ofta större möjlighet till kollegial dialog och kollegiala nätverk. I Socialstyrelsens vägledning är myndighetsutövningen den del av det sociala arbetet som är mest beskriven – det är bara att följa den. Därefter är det viktigt att tänka på hur omsorgspersonalen kan få förståelse för modellen, trots en stressig vardag där tempot är snabbt och resurserna ofta knappa.

● För att IBIC ska göra skillnad för den enskilde är det viktigt att tänka på hela vård- och omsorgskedjan. Det är i mötet mellan omsorgspersonalen och den enskilde som individens behov i centrum blir mest synligt.

 

Gunhild Wallin

Gunhild Wallin

Socionom och journalist samt verksam vid Ersta Sköndal högskola.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Bli prenumerant