Ulrika Beck-Friis: Framtiden tillhör undersköterskan

Personalbristen är stor inom äldreomsorgen och framför allt slåss arbetsgivarna om undersköterskorna. Och än tuffare väntas det bli, för alla prognoser pekar på fortsatt konkurrens om att attrahera, rekrytera och framför allt behålla rätt personal.

Det är inget nytt, men trots det viktigt att lyfta: Fram till 2035 behöver äldreomsorgen rekrytera 160 000 medarbetare, enligt SCB, Statistiska centralbyrån.  Enigheten är total bland arbetsgivare, fack, arbetsförmedling och SCB om att bristen är – och förblir – störst på undersköterskor.

Sett i kristallkulan känns 2035 fortfarande avlägset. Men i ett samhällsekonomiskt perspektiv är 18 år från nu ruggigt nära. Rent hypotetiskt skulle det gå att lösa personalekvationen genom att rekrytera nästan 9 000 personer per år. I verkligheten är det så klart helt omöjligt.

SCB konstaterar att bristen på vård- och omsorgsutbildad personal helt enkelt gör det omöjligt. Som tidningen Äldreomsorg tidigare har rapporterat (nr 3/16) utbildas det helt enkelt för få undersköterskor för att täcka behoven. Resultatet är att det är fler inom äldreomsorgen som går i pension än som tar examen med rätt utbildning. Därför räknar SCB med att en fortsatt personalbrist 2035.

”Rent hypotetiskt skulle det gå att lösa personalekvationen genom att rekrytera nästan 9 000 personer per år.”

Inom andra sektorer skulle en personalbrist av den digniteten förmodligen leda till betydande insatser från regering och kommunala politiker. Arbetsgivarna skulle också bjuda över varandra för att locka personalen till sig.

Så ser det inte ut inom äldreomsorgen. Tvärtom är lönebildningen ganska jämn och låg. Lönekarriär är inte ett alternativ. Det framgår tydligt av statistiken på sidorna 14–17.​

Jämfört med debatten kring läraryrket och skolans situation är det förvånansvärt lite debatt om personalbristen inom äldreomsorgen.  Detta trots att det finns tydliga paralleller och trots att den demografiska utvecklingen är väl känd: 2035 väntas antalet personer som är 80 år eller äldre, enligt SCB, ha ökat till närmare 890 000 personer. Det kan jämföras med att motsvarande grupp 2015 var cirka 500 000 personer.​

Personalen drar redan i dag ett tungt lass i en slimmad omsorg. Sjukfrånvaron är också alarmerande hög.

I februari presenterades dessutom en rapport från Stockholms universitet med alarmerande siffror. Den baseras på en enkät bland anställda i Sverige samt Danmark, Finland och Norge.  Hälften av de 5 000 tillfrågade i Sverige har funderat på att lämna yrket. Det är fler än i motsvarande studie 2005 och betydligt fler än i våra grannländer. Skälen är bland annat minskade möjligheter att få stöd från kollegor och chefer.

Att locka rätt medarbetare de kommande åren är helt av­görande för att äldreomsorgen ska kunna bli en attraktiv sektor som klarar de demografiska utmaningarna. Därför tar vi tempen på några av nyckelfrågorna kring rekrytering, ledarskap, sjukfrånvaro och heltidsarbete.

Ulrika Beck-Friis

Ulrika Beck-Friis

Chefredaktör

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant