Huggsexa om framtidens personal

Personalbristen gör att arbetsgivarna just nu bjuder över varandra för att göra undersköterskeyrket mer attraktivt. Yrkeslegitimation och löften om löneutveckling, fortbildning och karriär ska locka fler till Sveriges vanligaste yrke.

Drygt 160 000 personer med vård- och omsorgsutbildning kommer att saknas 2035. Det stora flertalet behövs inom äldreomsorgen.

En förklaring till de alarmerande siffrorna från Statistiska centralbyrån kan beskrivas med annan statistik från SCB: Mellan åren 2015 och 2035 väntas gruppen som är 80 år eller äldre öka med 76 procent.

Ytterligare en förklaring är att så få ungdomar vill utbilda sig inom vård och omsorg, trots att möjligheterna att få jobb är väldigt goda.

– Det är både sorgesamt och bekymmersamt, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Han och hans medarbetare besöker skolor, samarbetar med Skolverket och har täta kontakter med studie- och yrkes­vägledarna. Ändå lyfter inte siffrorna. Hösten 2015 började endast cirka 3 000 av totalt 120 000 niondeklassare på gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram.

”Personalbristen inom äldreomsorgen går inte att lösa bara genom att locka unga att välja vård- och omsorgsutbildningar. Även erfarna äldre behövs.”​

Utbildning är nyckeln, både till att få fram personal och till att höja vård­jobbens status. Det är bedömare överens om. Framför allt gäller det undersköterskorna, den i särklass största yrkes­kategorin i äldrevården.

Personalbehoven inom äldreomsorgen tar framför allt fart efter år 2020. Redan nu är det stor brist på undersköterskor, vilket märktes i förra avtalsrörelsen där Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och fackförbundet Kommunal enades om en särskild lönesatsning på gruppen. Om även den avtalsrörelse som inleds om några månader kommer att ge klirr i kassan för undersköterskorna är mer osäkert – SKL kalkylerar inte med ökade lönekostnader för dem jämfört med övriga grupper på arbetsmarknaden.

– Jag tror framför allt på att kunna locka med en bra löneutveckling och möjligheter till att göra karriär. Undersköterskor är en väldigt stor yrkesgrupp och det måste bli lättare att specialisera sig, till exempel i geriatrik, säger Caroline Olsson, sektionschef på SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik.

Behovet av karriärskapande insatser har varit känt länge – hur kommer det sig att så lite har hänt?

– Det finns många exempel på lokala initiativ och utbildningar. Men vi behöver rensa i floran och skapa utbildningar som är mer gångbara nationellt. Större likvärdighet underlättar – då blir det enklare för arbetsgivarna att veta vad olika sökande kan.

Lärare har under senaste året fått bättre möjligheter att höja sin lön, i alla fall den som är beredd att byta arbets­givare. Caroline Olsson har inte sett motsvarande utveckling inom äldre­vården.  

– Vi har inga signaler om att det pågår något större flöde mellan kommunerna. Möjligen när det gäller sjuksköterskor som ofta kan få lite bättre betalt om de går från landstinget till kommunerna.

Bemanningskrisen inom äldre­omsorgen går inte att lösa bara genom att locka unga att välja vård- och omsorgs­utbildningar. Även erfarna äldre behövs, understryker Caroline Olsson och hoppas på både nyanlända och på infödda svenskar som är beredda att byta yrkesbana mitt i livet.

– Det är oerhört viktigt att nyanlända med vårdutbildning från hemlandet snabbt kan få den validerad och sedan få möjlighet att komplettera med ytterligare utbildning. Det kräver mycket av utbildningssystemet, men är inte en omöjlighet.

Caroline Olsson betonar att det inte bara behövs undersköterskor för att klara framtidens personalbehov i äldreomsorgen. Administrativa tjänster och servicepersonal är viktiga komplement, liksom teknisk kompetens.

– Om några år kan det behövas yrken som vi inte ens har ett namn på i dag, säger hon.

Inför fjolårets höstbudget öppnade regeringen för att nyanlända och arbetslösa lättare ska kunna få jobb i äldreom­sorgen. Lång erfarenhet eller utbildning ska inte vara nödvändigt för att utföra enklare uppgifter på ett äldreboende. Satsningen på de så kallade extratjänsterna backas upp av både SKL och Kommunal och kan till exempel handla om att bidra med extra närvaro, en extra promenad eller en extra utflykt. ”Dessa anställningar ersätter aldrig behovet av yrkesutbildad personal, utan ska ses som en extraresurs, samtidigt som välfärden bidrar till att bryta långtidsarbets­lösheten”, skrev de två socialdemokratiska statsråden Ylva Johansson och Åsa Regnér på DN Debatt i mitten av september.

De konstaterade att det finns en oro för om den redan hårt ansträngda äldre­omsorgen har plats för personer utan lång erfarenhet eller utbildning. För att möta den oron utlovade de båda statsråden bland annat höjt handledarstöd under de tre första månaderna.

Michaela Prochazka, äldresamordnare på Socialstyrelsen, varnar för att underskatta behovet av kunnig personal. Vare sig nytillskottet till äldreomsorgen kommer i form av ungdomar, medel­ålders som byter yrkesbana eller nyanlända så måste de ha tillräckliga kunskaper för att kunna göra ett bra jobb.

– Tro inte att äldrevården blir bättre bara för att den får fler händer. Det måste finnas kvalitet i vården och omsorgen och det får man genom medarbetare som förstår vad de gör och alltid tänker utifrån de äldres behov.

Hur påverkas äldre med hemtjänst eller de som bor på äldreboende av stor personalomsättning?

– Det behöver inte vara negativt. Är det kompetent personal som vet vad den gör kan de äldre säkert känna sig trygga med att fler personer kommer.

Michaela Prochazka betonar vikten av duktiga chefer som klarar av att organisera personalen på ett bra sätt, särskilt i ett läge där fler utan erfarenhet och utbildning rekryteras för att utföra extratjänster.

– Cheferna måste ha förståelse för behovet, skaffa den kompetens som behövs och dessutom kunna leda och handleda sin personal på ett bra sätt.

Den tekniska utvecklingen med fler digitala tjänster och lösningar inom äldrevården ställer också nya krav på ledarskapet, konstaterar hon. Förhoppningsvis underlättar det samtidigt rekryteringen av ny personal.

– Kommer det in mer kunskaper och teknik kan det göra yrket mer attraktivt, säger Michaela Prochazka.

SCB:s lönestatistik visar att kommunalt anställda undersköterskor tjänar något bättre än de som har privat arbetsgivare. Men siffrorna ger inte hela bilden. Enligt Vårdföretagarna, en arbetsgivar- och branschorganisation för privata vårdgivare med kollektivavtal, tjänar de undersköterskor som arbetar i organisationens medlemsföretag drygt 800 kronor mer i månaden än kommun­anställda kolleger.

Pressen ökar på deltidarna

Att få fler deltidsarbetande att arbeta mer. Det är strategin i ett växande antal kommuner som försöker klara rekryterings­behovet inom äldreomsorgen. Men det räcker inte att del­tid­arna får rätt till heltid på papperet – de måste lockas att också ta steget i praktiken.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har samlat erfarenheter från åtta kommuner som på olika sätt försökt få till stånd fler heltider. I rapporten Åtta kommuner om heltid, berättar företrädare för äldreomsorgen i Avesta, Berg, Båstad, Göteborg, Hofors, Karlstad,
Markaryd och Vetlanda om hur de jobbar.

– Den stora utmaningen är att matcha de äldres behov med rätt bemanning vid rätt tidpunkt och samtidigt kunna erbjuda personalen acceptabla arbetstider, konstaterar Göran Elgmark, personalchef i Markaryd.

Redan 1999 erbjöd kommunen sina anställda inom vård- och omsorgsverksamheten att själva välja sysselsättningsgrad. Alla har också rätt att ändra antalet timmar de jobbar, bara de säger till tre månader i förväg.

En gemensam erfarenhet från de åtta kommunerna är att förändringen kräver ett bra och nära samarbete mellan arbetsgivare, medarbetare och fackliga organisationer.

Det är också viktigt att ha en realistisk tidsplan. Flera av kommunerna kom fram till att det behövs en särskild projekt­organisation och att de chefer som ska driva förändringsarbetet får en bra uppbackning av stödfunktioner som HR och ekonomi.

Dessutom måste man vara tydlig med att alla anställda påverkas – även de som redan har en heltidsanställning.

Kommunal vill ha legitimationför under­sköterskor

Fackförbundet Kommunal är övertygat om att en yrkes­legitimation för undersköterskor skulle bidra till att både höja lönerna och öka jobbets attraktivitet. Såväl förbundsstyrelsen som kongressen har tagit beslut om att driva frågan.

– Problemet i dag är att arbetsgivaren rekryterar människor direkt från gatan och det säger något om hur man ser på den här kompetensen, säger Emma Ölmebäck, gruppchef för vård och omsorg på Kommunal.

Hon framhåller att undersköterska är ett kvalificerat och mångfasetterat yrke, och vill genom att skapa en legitimation göra det tydligare vilken kompetens en undersköterska har.

– Det är viktigt att säkerställa undersköterskornas roll i förhållande till andra yrkesgrupper. I dag är det väldigt oklart vad de gör och kan, vilket drabbar sjuksköterskor och läkare som blir osäkra på vilka arbetsuppgifter de kan lägga på dem.

Trenden inom äldreomsorgen är att personalen får fler medicinska uppgifter, eftersom de personer som i dag får beviljad hemtjänst och plats på särskilt boende ofta är multisjuka men ganska stora medicinska behov.

– Kravet om legitimation handlar inte om att undersköterskor ska bli sjuk­sköterskor, men i dag används inte undersköterskornas kompetens fullt ut, säger Emma Ölmebäck.

Torbjörn Tenfält

Torbjörn Tenfält

Frilansjournalist.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant