Chefen nyckelspelare för friskare arbetsplats

Nya föreskrifter vidgar synen på ohälsa. Sedan ett år tillbaka har chefen en viktig roll för att före­bygga ohälsa. Då trädde nya regler i kraft som ställer tydliga krav på chefens kunskaper inom området. Lika viktigt är att formulera tydliga mål och vara närvarande i verksamheten.

– Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö pekar på behovet av att se på chefernas organisatoriska förutsättningar för att leda arbetet. Många

Linda Persson Melin
Linda Persson Melin

kommuner har också fått upp ögonen för det, säger Linda Persson Melin på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Intresset har varit stort för de nya föreskrifterna, både på arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Alla är ense om att den kraftigt växande sjukfrånvaron som förklaras av organisatoriska och sociala villkor i arbetet måste förebyggas, även om SKL inte anser att de växande sjukskrivningstalen ensidigt beror på det.

– Frågan om sjukfrånvaron är komplex och ser man på Försäkringskassans statistik ser man att sjukfrånvaron svänger cykliskt över tid. Det är därför svårt att se ett tydligt samband mellan svängningarna i sjukfrånvaron, hälsan och arbetsmiljön. SKL tycker att arbetsmiljöfrågorna ska vara högt prioriterade i kommuner och landsting oavsett nivån på sjukfrånvaron för stunden, säger Linda Persson Melin.

Hon vill vidga synen på ohälsan. Den påverkas också av andra samhällsfaktorer och det ideala för att minska sjukfrånvaron vore att åtgärder sattes in på en rad områden utöver arbetsplatserna, till exempel på Försäkringskassan, inom hälso- och sjukvården men också genom att påverka attityder och beteenden. Hon vill också betona att sjukfrånvaron är en jämställdhetsfråga.

– Skillnaden i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män är vår största utmaning. Kvinnor har dubbelt så hög sjukfrånvaro som män och inom kommuner och landsting arbetar 80 procent kvinnor. Här finns ett jämställdhetsproblem på samhällsnivå.

De nya föreskrifterna, som trädde i kraft den sista mars 2016, pekar framför allt ut tre prioriterade områden: ohälsosam arbetsbelastning, arbetstiden och kränkande särbehandling. Chefens roll betonas. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att det finns kunskap om förebyggande arbetsmiljöarbete och att föreskrifterna görs kända för medarbetarna. Föreskrifterna talar också om betydelsen att det finns tydliga mål för verksamheten, lämpliga verktyg för att utföra arbetet och att resurserna ska anpassas till kraven. Chefen ska också vara närvarande i verksamheten och föra upp obalanser mellan krav och resurser högre upp i organisationen. Och när tiden inte räcker till för de arbetsuppgifter som ska utföras är det chefens uppgift att prioritera.

Men regeringen ville gå längre än så, och lade under våren fram ett förslag om hälsoväxling. Det innebar att arbetsgivarna skulle få 25 procent högre arbetsgivaravgifter för de medarbetare som var sjukskrivna längre än 90 dagar, vilket i viss mån skulle kompenseras med en generell sänkning av avgifterna. Förslaget drogs tillbaka efter att parterna kunde enas om ett åtgärdspaket för friskare arbetsplatser.  I avsiktsförklaringen för kommun- och landstingssektorn konstateras att: ”Höga krav i kombination med begränsade resurser är en bidragande orsak till sektorns relativt höga sjukfrånvaro”, men också att: ”Vi parter kan vända utvecklingen så att vår sektor inte bara levererar den verksamhet som utgör kärnan i vår välfärd, utan också ger hållbar hälsa.”

Också i avsiktsförklaringen, liksom i föreskrifterna, betonas bland annat att det ska säkras att chefer har tillgång till kunskap om hur de aktivt kan arbeta med rehabilitering och arbetsanpassning.  Både föreskrifterna och avsiktsförklaringen slår också fast att man även måste se på chefens arbetsmiljö.
Linda Persson Melin ser att allt flera kommuner kartlägger hur cheferna har det arbetsmiljömässigt, till exempel antal medarbetare per chef.

– Speciellt inom skolan och äldreomsorgen finns chefer som har grupper vi vet är alldeles för stora, men många kommuner ser över det och sätter ett maxtak.

Exakt hur den ideala storleken på gruppen ser ut för ett hanterligt ledarskap ville Linda Persson Melin inte specificera.

– Jag är ingen glad förespråkare av absoluta tal. Jag kan också tycka att det är viktigt att finna fler karriärvägar, till exempel specialistroller. Det finns också behov av att finna nya lösningar, som man till exempel gjort inom hemtjänsten i Skönsmon utanför Sundsvall, där de arbetar med självstyrande grupper och där cheferna får en coachande roll, säger hon.

Generellt tycker hon att kommunerna blivit bättre på att se ledarskapets betydelse, men att frågor som rör ledarskap inte hör till dem som förändras snabbt.

– Det finns behov av att uppvärdera ledarskapet i många kommuner. Vi vet att det har stor betydelse för medarbetarnas engagemang och hälsa, men att tillsätta fler chefer ger inte automatiskt politikerna ”cred”. De flesta medborgare vill hellre ha fler undersköterskor ute i verksamheterna, säger hon.

Ann Georgsson, ombudsman på Kommunal, är positiv till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö och att den betonar den organisatoriska

Ann Georgsson
Ann Georgsson

orsaken till ohälsa, i stället för att individualisera orsaken till att allt fler blir sjuka.

– Föreskrifterna är väldigt bra och ger en mer exakt beskrivning än vad arbetsmiljölagen gjorden tidigare. Nu åligger det arbetsgivaren att se till att arbetsuppgifter och befogenheter anpassas till de krav som ställs inom äldreomsorgen, säger hon.

Positivt är till exempel att det ska bli tydligare hur målen ser ut och vilka resultat man ska uppnå i en verksamhet, vilket hon anser blir en hjälp både för personal och individ. Det blir chefens uppgift att ha full kontroll över vad som ska utföras och att föra en dialog om detta och göra medarbetarna delaktiga genom att ständigt stämma av ”här är vi nu, det här åtagandet har vi, hur ska vi utföra det?”

På Kommunal ser de också många exempel på att det finns brister i bemanningen inom äldreomsorgen. Nu åläggs det arbetsgivarna att prioritera.

– När man arbetar med människor är det mer komplext än i många andra verksamheter. Om jag arbetar inom hemtjänsten och kommer hem till någon med ångest, eller som är berusad, är det ju inte bara att gå. I stället är arbetet detaljstyrt av andra, som byggt organisationen på det som går att mäta och är tydligt. Men äldreomsorgen är så mycket mer än detaljer, det handlar om människors liv som kan förändra sig timme för timme, säger Ann Georgsson.

Hon anser att arbetsgivarna har ett gigantiskt arbetsmiljöansvar och att det är absolut nödvändigt att föra kunskapen om växande ohälsa upp i organisationen. Som chef bör man tänka ”Vad kan jag göra åt det?”, inte se sig som ett offer utan se strukturerna som skapar ohälsan.

– Jag förstår att cheferna inom äldreomsorgen är klämda mellan krav och resurser, men jag vill inte legitimera att de fortsätter arbeta som i dag.  Om jag som chef gör våld på mig själv, om jag ser att människor som jag ansvarar för mår dåligt har jag ett stort ansvar för mig själv, mina medarbetare och verksamheten, säger Ann Georgsson.

Föreskrifter för organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4)​

Den 31 mars 2016 trädde nya föreskrifter i kraft i arbetsmiljölagen. Målet var att minska den arbetsrelaterade ohälsan genom att föra in regler om organisatorisk och social arbetsmiljö i Arbetsmiljölagen, AML. I de nya föreskrifterna ingår regler om arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling. Redan tidigare fanns regler i Arbetsmiljölagen om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, men genom föreskrifterna gjordes de tydligare. Både fack och arbetsgivare var också remissorgan till de nya föreskrifterna.

Bakgrunden är att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön står bakom 70 procent av ökningen av arbetsrelaterade sjukdomar sedan 2010.

 ”Alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt och problem i relationer på arbetsplatsen, som samarbetsproblem och mobbning är exempel på vad som ligger bakom den här typen av arbetssjukdomar”, skriver Arbetsmiljöverket i det pressmeddelande som berättade om Arbetsmiljöverkets beslut.

(Källa: Arbetsmiljöverket)​

 

Gunhild Wallin

Gunhild Wallin

Socionom och journalist samt verksam vid Ersta Sköndal högskola.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant