Ulrika Beck-Friis: Jakten på vänskap ett tecken i tiden

Nästan 300 000 människor i Sverige uppger att de är socialt isolerade, enligt Statistiska centralbyrån. Det är nästan lika många som bor i hela Hallands län och motsvarar fyra procent av befolkningen.  

För äldreomsorgen är det alarmerande eftersom statistiken också visar att ju äldre människor blir, desto ensammare känner de sig. Påtvingad ensamhet hos äldre, som bor kvar hemma längre än tidigare generationer, borde därför oroa politiker och chefer.

Eller som skådespelaren Mikael Persbrandt sammanfattar problematiken: ”Det finns en självvald och en påtvingad ensamhet och den påtvingade kan vara dödlig.”

Mikael Persbrandt säger detta i ett förtroligt samtal med konstnären Lars Lerin i SVT:s ”Vänligen Lars Lerin”.  

Uttalandet i sig är inte så revolutionerande. Däremot är det ett intressant tecken i tiden att Sveriges Television gör en programserie om vänskap. Eller rättare sagt hur svårt det kan vara. Och att kända personligheter vågar tala om det. Kanske anas en motrörelse mot den individualism som i vissa avseenden präglar vår samtid.

För trots allt är våra gener inställda på att vi mår bäst till­sammans med andra. Och att ensamhet fungerar bäst om den är självvald. Om detta skriver Peter Strang, cancerläkare och professor i palliativ medicin, i sin bok Att höra till – om ensamhet och gemenskap (2014, Natur och Kultur). En klok och lättläst bok, fast förankrad i aktuell forskning. Peter Strang konstaterar att människan i urminnes tider bildat grupper och klaner för att överleva.

Historiskt sett har vi alltid fruktat att bli utstötta ur gemen­skapen. I dag vet forskarna att ofrivillig ensamhet skapar stress, oro och ångest. Dessutom ökar den risken för hjärtsjukdomar och nedstämdhet.

För att hitta trygghet för sig och sina familjer flydde förra året omkring 163 000 människor till Sverige. Samtidigt lämnade de den säkerhet det innebär att höra till en kulturell gemenskap och tala ett gemensamt språk. Med sig har de också fruktansvärda minnesbilder och trauman.

På sikt innebär det nya utmaningar för äldreomsorgen. På Judiska hemmet i Stockholm har personalen lång erfarenhet av att arbeta med posttraumatisk stress. Läs om deras arbetsmetoder.

Men vi människor har inte bara behov av den trygghet som vi får av att vara med andra. Lika viktigt är att få en vänlig klapp på kinden eller en kram av människor i vår närhet. Eller som författaren Carl-Göran Ekerwald, 92 år, säger: ”Om ingen uppväckte en känsla, skulle livet vara väldigt ödsligt.”

Men vad händer när den fysiska närheten övergår till sexuella trakasserier? Trots att sex enligt världshälsorganisationen WHO är ett grundläggande mänskligt behov, tycks locket ligga på om hur detta behov ska hanteras inom äldreomsorgen.

Därför biter många ihop, trots hårda nyp och inviter som i andra miljöer skulle klassas som övergrepp. Läs om denna nedtystade fråga.

Ulrika Beck-Friis

Ulrika Beck-Friis

Chefredaktör

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant