Lita på handens läkande kraft

Den vardagliga beröringen är grunden i allt omsorgsarbete. Trots det uppmärksammas den sällan. Berit Seiger Cronfalk vill höja statusen för mjuk massage inom äldreomsorgen.

Medveten beröring är en omvårdnadsåtgärd. Alla som arbetar inom vården behöver inte kunna massage, men alla bör vara medvetna om den vardagliga beröringen och ha förståelse för att det var och en gör med sina händer sätter avtryck och påverkar de boende. Det säger medicine doktor Berit Seiger Cronfalk.

– Äldreomsorgen är ett yrke där beröring är själva förutsättningen för arbetet, men vi pratar sällan om den vardagliga beröringen som kan vara avgörande för hur vi tar till oss vård. Jag önskar att vi talade mer kring det, säger Berit Seiger Cronfalk, verksam som forskare vid Ersta Sköndal högskola och Stockholms Sjukhem.

Hennes forskningsområde är mjuk massage inom vården, ett samlingsnamn för olika former av beröring som till exempel taktil massage, aromamassage och taktil beröring. Mjuk massage beskriver hon som mjuka, men fasta strykningar och lätta tryck- och cirkelrörelser av huden.

– Det finns en distinktion mellan medveten och omedveten beröring, till exempel den beröring som ges oreflekterat vid en tvättsituation. Den medvetna beröringen handlar om långsamma rörelser och är en handling över längre period, kanske 20-25 minuter, säger Berit Seiger Cronfalk.

Under åren som klinisk forskare, särskilt inom palliativ vård, har hon sett betydelsen av den medvetna beröringen. ”Det ger en respit från sjukdomen och också från ansvaret att vara 

Berit Seiger Cronfalk
Berit Seiger Cronfalk

anhörig”, är en av många reaktioner hon fått. Mjuk massage har också under en tidsbegränsad period erbjudits efterlevande, som bekräftat att det i hög grad hjälpt dem i sorgearbetet och varit ett sätt att finna ny struktur i livet. För närvarande deltar Berit Seiger Cronfalk i två forskningsprojekt, där äldre personer som lider av smärta eller har haft stroke erbjuds mjuk massage.

Berit Seiger Cronfalk kan skönja ett långsamt växande intresse för beröringens betydelse. Länge viftades det bort som ovetenskapligt, men i dag finns både neurologisk och vårdvetenskaplig evidens som visar på den medvetna beröringens betydelse.

– Det finns en avgrundsdjup okunskap om detta. Beröring ses ofta som självklar och basal och vi tar den för givet tills vi själva är i situationer då vi tvingas lämna över våra kroppar, säger hon.

Hon undervisar regelbundet på sjuksköterskornas grundutbildning för att visa på betydelsen av beröring i vissa situationer, till exempel hur man hjälper till med intimhygien på ett värdigt och respektfullt sätt.

– Hur möter jag dig som patient? Hur får jag tillåtelse att tvätta dig? Är det okej att jag hjälper dig med intimhygien och borstar dina tänder? Ofta och inte minst inom äldreomsorgen finns liten tid, kunskap, förståelse och lite utrymme för reflektion kring dessa frågor, säger hon.

Redan 2010 hade 20 000 vård- och omsorgspersonal gått utbildning i taktil massage, så det finns mycket kunskap i verksamheterna, men använder man den, undrar Berit Seiger Cronfalk.

– Om det finns en enda bland personalen som kan mjuk massage– då handlar det om chefens vilja. Chefen är en nyckelperson och den som ger tillstånd och bejakar, särskilt inom vård och omsorg. Det är sköra organisationer, där personalen med den kortaste utbildningen ofta är utlämnade att klara sig själv och där det därför är extra viktigt att känna stöd, säger hon.

Förutsättningen är att chefen är intresserad och villig att verka för en organisation och struktur där medvetenheten om beröring har en självklar plats. Då kan arbetsgruppen börja tala om beröring – har det betydelse och i så fall hur? Finns tid? Går det att frigöra tid? Finns någon som är utbildad och kan? Då kan den utbildade visa och stötta upp de som vill försöka. Det går också att läsa sig till mycket kunskap om beröring och mjuk massage, enligt Berit Seiger Cronfalk. Så småningom kan fler utbildas.

– Jag är upptagen av att alla inte behöver kunna massage, men vill öka medvetenheten om och betydelsen av den vardagliga beröringen, att det finns en förståelse för att ”det jag gör med mina händer påverkar de boende”, säger hon.

Berit Seiger Cronfalks erfarenhet visar också att kunskap om mjuk massage och medveten beröring inte bara gör något för patienten, utan också för anhöriga och personalen.

– Massage är ett redskap som också hjälper personalen och skapar trygghet. Det händer något med mig som vårdare, jag får yrkesstolthet, men det är också fysiologiskt – jag ger behandling hud till hud. Rörelserna är långsamma och jag ger mig tid och omsorgstagaren egen tid, säger hon och tillägger:

– Jag vill se beröring som en omvårdnadsåtgärd. Vill man som omsorgstagare ha fotmassage på kvällen, ska man få det.

Råd för ökad kunskap:

Ta vara på de som kan och är intresserade av medveten beröring och mjuk massage. Lyft fram deras kunskap.

Hitta strukturer för att syste­matiskt arbeta med beröring.

Undvik en av de vanligaste fallgroparna – att inte lyssna på de som kan.

Den som fått möjlighet att gå en kurs i mjuk massage bör uppmuntras att berätta, men också skriva ner erfarenhet och kunskap.

Gör beröring till en medveten handling och aktivitet.

Användbara länkar:

Utbildning för taktil massage: www.beroring.se

Axelsons gymnastiska institut: www.axelsons.se/utbildningar/massage

Taktpiro: En metod för varsam beröring mellan människor www.taktil.se

På Youtube finns flera instruktionsfilmer, sök på taktil massage.

Berit Seiger Cronfalk

… är sjuksköterskeeleven som under 90-talet besökte Hälso- och sjukvårds­mässan och fann ett undanskymt hörn där det gavs massage och information om beröringens betydelse i vården. Hennes nyfikenhet var väckt. När hon som färdig sjuksköterska arbetade på Stockholms sjukhem såg hon en liten annons om utbildning i taktil massage, och bestämde sig för att gå kursen på egen bekostnad. Det var 1998 och snart två decennier och en doktorsavhandling senare brinner hon fortfarande för beröringens betydelse i vård och omsorg – både för omsorgstagaren, de anhöriga och för vård- och omsorgspersonalen.

Gunhild Wallin

Gunhild Wallin

Socionom och journalist samt verksam vid Ersta Sköndal högskola.

Läsa vidare?

Denna artikel är publicerad i tidningen Äldreomsorg.
För att läsa vidare behöver du logga in.

Är du inte prenumerant än?
Tidningen Äldreomsorg är landets vassaste tidning för dig som arbetar inom äldreomsorgen. Den håller dig uppdaterad kring det senaste inom forskning, arbetsmetoder, trender och goda förebilder.

Klicka vidare på Bli prenumerant för att läsa mer.

Bli prenumerant